Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sigtuna uppstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ehuru den nämnes i andra rummet. – Om för öfrigt staden
någonsin under sin välmaktstid varit bebygd öfver hela den
utsträckning, som mellan de yttersta tomterna numera befinnes,
torde vara osäkert, och är föga troligt; åtminstone har
den väl ej, såsom somliga påstått, sträckt sig åt vester ända
till Billby gård, midt emot Signildsberg, ehuru gamla tiders
byggnadssätt möjligen fordrade ännu vidare utrymme, än det
våra småstäder nu förete, och stadens bredd aldrig kunnat
vara betydlig, för bergåsens skull.
Genom reformationen bröts Sigtunas kyrkliga betydenhet,
och dermed utgick den kanske äldsta, säkert vigtigaste källan
till dess välstånd. Konung Gustaf beskattade först klostret,
som nämdt är, upphäfde det derpå, indrog dess gods till kronan,
så vidt de ej återföllo till adliga slägter, och lät slutligen
nedrifva klosterbyggnaden; han förenade alla stadens, och
de två närmaste landtförsamlingarne till ett pastorat, med gemensamt
bruk af den fordna klosterkyrkan, och lät de öfriga
kyrkorna förfalla. K. Johan III lät, eller kanske blott förehade
att reparera de tre större, och anbefallte deras underhållande;
men upprepade eldsvådor på 1600-talet, i stadens
vestra del 1648, i den mellersta 1658, i den östra 1666,
betogo stadsboarne all förmåga att dertill bidraga, och härjade
sjelfva kyrkorna. Ännu bibehöll staden en hög rang bland
rikets städer, 1604 den fjerde platsen, men erlade framgent
obetydliga gärder, och synes föga ha deltagit i 15 och 1600-talens
riksmöten. Förnyade privilegier saknas ej, men deras
syftning till ökande eller tryggande af jordbesittning visar, att
stadsmannayrkenas svaghet måste på annan väg underhjelpas.
De näringar, som från fordom voro de förnämsta, voro sjöfart,
fiske och fiskhandel, handtverk, samt trädgårdsskötsel, men
allt utom kanske den sistnämda, i aftagande. Ännu 1772 räknades
här 21 fartyg, vid innevarande århundrades början 9
storbåtar, tillhörande en skeppare-societet, 1822 blott 2,
1834 en, och nu ingen. Fordna bryggor äro till stor del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
