Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sigtuna uppstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedrasade, stranden genom uppgrundning knappt åtkomlig för
fartyg, utom vid en klippa nära Munkholms-sundet, gatorna
här och der igenvallade, och staden sedan länge, synes det,
af naturen ämnad att blifva en by, och sedan 1846 af
mensklig lag bestämd att vid första ledighet af dess styrelse,
komma under landsrätt. Bland bidragande skäl till detta förfall
är, att Sigtuna ej blifvit delaktigt af sednare tiders lättade
kommunikationsmedel, att det omgifves på ömse sidor af sund
utan broar, och blott det ena ännu försedt med färjestad, och
ej heller annat än på afstånd besökes af ångbåtar; Upsala
stads numera vexande betydenhet torde ock böra tagas i beräkning,
jemte hufvudstadens af gammalt verkande dragningskraft.
Det är blott för sina gamla minnen och delvis qvarvarande
minnesmärken, som Sigtuna ännu intager ett vigtigt
rum i landets beskrifning.
Staden består nu hufvudsakligen af en, ej särdeles tätt
bebygd gata, Kungsgatan, som går i något båglik rigtning
från nordvest till öster; en annan nordligare, Prestgatan, följer
berget på närmare håll från vester till öster, men är nästan
fallen i ödesmål; den sednare slutar mot torget, den förra
följer dess södra sida, och fortgår i en väg åt öster; flera
tvärgränder, hvaraf tvenne fortgå i vägar åt norr, afskära
hufvudgatorna, bilda med Kungsgatan ett och annat mindre
torg, eller utgå från det större, och sluta åt söder, mot sjön;
mest regelbunden och tätast bebygd är en åt söder utskjutande
del, kallad Malmen. Rådhuset ligger vid torget, stadskyrkan
ett stycke derifrån; denna sednare är numera den enda
byggnad af sten inom staden; högst få enskildta hus hafva
mera än en våning.
Stadens folkmängd uppgifves för 1772 till 548, för
1800 till 380; år 1815 var den 373, 1840: 399, 1845:
411, och 1848: 413. Mantalslängden för 1849 upptager
414 personer, hvaraf 172 voro fria från utskylder. Huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
