Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sigtuna uppstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slagna i Sithu under K. Olof Skötkonungs tid. Redan tidigare
var det gamla Sigtuna förstördt, så vida det är det Birka,
der christendomen först predikades nära 200 år förut, men
hvaraf missionärerne kort derefter funno knappt ruiner. Det
nya framstår deremot just på 1000-talet såsom betydande,
såsom säte för Svealands troligen första Biskop o. 1060; sannolikt
äro ock spåren till Svealands äldsta kloster att söka
vid Wiby i närheten af staden och Garnsviken, hvilket kloster
dock snart åter försvann, och flyttades till Juleta och Sko.
Biskopssätet flyttades ock till Upsala; men en præpositus i
Sigtuna förekommer 1170. Då synas här redan funnits 4
kyrkor, en af ett sekels ålder. Men denna herrlighet räckte
ej länge: år 1187 förhärjades staden af Ester och Kareler,
hvilka skola ha fört hufvudkyrkans silfverportar till Nowgorod.
Emellertid reste sig Sigtuna snart från denna olycka; de nästa
tidernas Konungar läto reparera kyrkorna, och hvad mest betydde,
ett Dominikanerkloster grundades 1237, med kyrka från
1240, blef småningom rikt begåfvadt från alla håll, och spridde
rörelse och välmåga omkring sig. Men i samma sekel hade
Stockholm blifvit grundadt, dit både handel och innevånare
alltmera drogo sig från de inre Mälarstäderna. Sigtuna förekommer
dock ännu länge såsom besökt af Konungar, och såsom
plats för möten, ett kyrkligt 1286, och två verldsliga,
1435 och 1464, äfvensom någon gång för Folklandsting, och
för Räfsteting 1371 och 1421. Staden skall nu utom nämda
fem kyrkor, haft två andra och 2 kapeller, några af kyrkorna
dock gemensamma med landsbygden, samt hospital och åtskilliga
gillen. Den hade ock åtminstone tidtals en särskildt
Kunglig Höfvitsman, och ännu 1510 förekommer en sådan,
jemte 4 borgmästare och 4 rådmän, ehuru kanske de förra
ej alla på en gång tjenstgörande. Privilegier finnas förvarade
från 1400-talet. År 1524 erlade Sigtuna kloster en gärd,
som uppgick till fjerdedelen af hela Erkestiftets, staden sjelf
betalade blott ringa i jemnförelse med rikets öfriga städer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
