Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiske - Sjöfart - Dalarö - Grisselhamn - Husbacka - Kapellskär - Sandhamn - Skärsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för utsatta allmänna premier; sådana utdelades under åren
1843–47 för 77 vargar och 120 lodjur.
Åter en väsendtlig näring för länets kustbygd är
Sjöfart, i några orter förenad med skeppsbyggeri, och öfverallt
gynnad af det naturliga läget, med långt inskjutande vikar,
djupa ehuru invecklade farleder, skyddade af de yttre skären
från hafvets svåraste sjögång. Gräsö, Wäddö, Wätö och
Rådmansö socknar stå i dessa näringar högst, Södertörns skärgård
kanske lägst. Mest byggas och brukas skonertar, galeaser,
och mindre båtar, af 5, 10, 20 läster och deröfver, till
transport af ved, hö o. a. till Stockholm; samtliga jernbruken i
Roslagen, och tvenne inom Upsala län hafva här egna båtar,
som föra deras effekter från egna lastplatser, hvaraf en vid
Ortalaviken för Ortala, en vid Skärsta för Schebo, en vid
Hargboviken för Harg, Husbacka vid Östbammars-fjärden för Gimo,
och tvenne vid Kallriga-fjärden, för Österby och Forssmark;
Rånäs begagnar Norrtelje stads hamn. Utom dessa lastplatser
äro af betydenhet för sjöfarten, dels såsom egentligen deri
deltagande, dels såsom hvilostationer och tullplatser, alla
Roslagens städer, samt Södertelje, Grisselhamn, Furusund, Sandhamn
och Dalarö, Kapelskär, m. fl. Sjöfarten på Mälaren är, hvad detta
län angår, af underlägsen vigt. – Hela länet räknade under åren
1838–42 p. m. 275 seglande fartyg af tillsammans 5,615
läster, 1843–47 p. m. 241 om 5,185 läster, och 1847
särskildt 220 om 5,071 läster, hvaraf 7 om tillsammans 510
läster gingo på utrikes ort. Af dessa siffror visar sig, att
rörelsen är i aftagande; anledningen sökes dels i småningom
minskad tillgång på skogseffekter, och dermed minskad
fraktförtjenst inom länet, dels den att andra orter börjat mera
förse sig med egna fartyg. Den vexande ångbåtstrafiken är
så till vida af vigt för länet, som de på Norrland gående
ångbåtarne besöka en del af dess hamnar, andra gå till enskildta
orter i Stockholmsskären, såsom Norrtelje, Waxholm, Gustafsberg
på Wermdön m. fl., andra slutligen passera Södertelje stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
