Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg- och jordarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så aflägsen tidsperiod, intagit en mycket högre niveau, än dess
nuvarande, eller med andra ord, att fasta landet sedan tiden
för dessa aflagringar höjt sig öfver ytan af omgifvande haf.
Det är till och med ganska sannolikt, att åtskilliga af dessa
snäcklager blifvit afsatta efter tiden för landets första
befolkande, och att åtminstone vissa trakter, hvilka under en tid
utgjort fast land, en annan åter måst vika för vattnets
herradöme, d. v. s. att landet vexelvis varit underkastadt
höjningar och sänkningar äfven under historisk tid. Till en sådan
förmodan ledes man bland annat deraf, att vid gräfningen af
Södertelje kanal, på 280 alnars afstånd från Saltsjöstranden,
och på 34 fots djup under jordytan, således på en relativt
lägre höjd än snäcklagren, påträffades i sandmassan lemningar
efter en gammal fiskarstuga, hvars grund befanns i jemnhöjd
med vattenytan i Saltsjön nu för tiden. Likaledes fann man
vid samma kanalgräfning mellan Maren och Mälaren, på 6 fots
djup under jordytan, men till lika djup med vattenytan i
Maren, ett vrak af en Lödja, eller lång och smal roddarbåt, som
med förstäfven vänd uppemot Mälaren, var nedbäddad i en
svartaktig jord, men öfverhöljd till nyssnämda höjd af 6 fot,
med rent grus eller klapperblandad sand, med inneliggande
större eller mindre jordstenar af ända till 1 à 2 kubikalnars
storlek. Fartyget, som var af ek, och af en särdeles vacker
skapnad, tillkännagaf en hög ålder, i det att intet tecken till
jern fanns i dess sammansättning, utan allenast trädnaglar både
i köl, timmer och bordläggning».
Jordmånen, närmast beroende af ytformation och
berggrund, omvexlar ock med dem i detta vidsträckta län. Å de
stora slätterna i mellersta delens vestra sluttning mot Mälaren
är mera eller mindre god lera eller svartmylla rådande; på
Mälaröarne likaledes, men af ännu bördigare art, på de nordligaste
trakternas äfven jemna sluttning mot Bottniska och Åländska
hafven råder dels stenbunden lerjord eller svartmylla, dels
närmare mot stranden finnött sand. I den öfriga kustbygden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
