Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg- och jordarter - Alskäret - Björnarbo grufva - Björsta grufva - Borggårds grufva - Botilsbo grufva - Gråsätra grufva - Herrängsgrufvor - Jufvansbo grufva - Lappgrufvorna - Lorthamn - Långskärs grufvor - Mellby grufva - Ortala grufva - Roddarne grufvor - Rörbergs grufva - Sladdarö - Wamsta grufva - Wessersö - Wigelsbo grufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innesluta flera för Skandinavien ännu egendomliga mineralier,
såsom gadolinit, orthit och yttrotantal. För oss Svenskar har
den dessutom en särskildt betydelse, derföre att det var i dess
gadolinit, som ytterjorden, och i dess yttrotantal, som tantalsyran
upptäcktes, den förra af Gadolin, den sednare af Ekeberg».
»Norra och nordöstra delen af Stockholms län, eller det norra
s. k. Roslagen, är af gammalt bekant för sin malmfyndighet, men
detta nästan uteslutande inom den terräng, der röda gneissen är
rådande. Det är hufvudsakligen jernmalmer,som här brutits eller
ännu brytas på smalare streck eller körtlar, fallande uti röda
gneissen, eller någon af dess här förut nämda varieteter, eller
också i något deruti inkiladt mindre lager af glimmerskiffer.
Men många af dessa malmanledningar äro dels redan ödelagde, dels
lemna de nu icke så stort utbyte, som i fordna tider. Följande
förtjena deribland att ihågkommas: Herrängs, Långskärs och
Lappgrufve jernmalmsfält i Häfverö socken nära hafsstranden, Roddarne
grufvor i Hökhufvuds socken, Björsta grufva i Hargs, Gråsätra och
Mellby i Börstils, samt Wamsta, Botilsbo, Rörbergs, Jufvansbo
och Wigelsbo grufvor i Walö socken».
»Af ädlare malmfyndigheter må nämnas Björnebo koppargrufva i Walö
socken, och Borggårds silfvergrufva i Hökhufvuds, jemte några andra
mindre betydande skärpningar, hvilka dock alla för längesedan äro
ödelagda, likasom Ortala svafvelkisgrufva i Wäddö socken, som på
1600-talet lärer blifvit bearbetad för tillverkning af svafvel.»
»Flera lager af kornig kalksten förekomma här i länets
norra del, såsom t. ex. vid Lorthamn i Wäddö socken, på
Singön, Sladdarön, Wessersön, Gräsön, Alskäret, samt på
flera ställen i Hargs, Börstils, Forssmarks och Walö
socknar. Kalkstenen på Alskäret är ganska hvit, finkornig
och fast, så att den med fördel kan användas till allehanda
stenhuggararbeten, såsom grafvårdar, fensterplattor, bordskifvor
m. m., som af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
