Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baumgarten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bayer. Joseph Jakob B., tysk geodet, och Adolf von
B., tysk kemist. Se Baeyer. Suppl.
Bayer, Joseph, österrikisk estetiker, f. 1827 i
Prag, egnade sig åt juridiken och derefter åt konst-
och literaturstudier samt blef 1871 e. o. och 1892
ord. professor i estetik vid tekniska högskolan
i Wien. B. är en af Österrikes mest framstående
kritiker i nutiden. Han har författat bl. a. Ästhetik
in umrissen (2 bd, 1863), Von Gottsched bis Schiller
(1863; 2:dra uppl. 1869) och Aus Italien. Kultur-
und kunstgeschichtliche bilder und studien (1885).
Bayer, R. von, tysk romanskriftställare. Se
Byr. Suppl.
Bayer-Bürck, Marie, tysk skådespelerska, f. 1820 i
Prag, dotter till en aktör derstädes, beträdde 16-årig
tiljan och har alltsedan 1841 varit engagerad vid
k. teatern i Dresden. Hon trädde 1849 i äktenskap
med skriftställaren d:r Aug. Bürck och blef efter
hans död omgift med öfverstelöjtnant von Falkenstein,
1863. I yngre år glänste hon såsom Julia, Gretchen,
Clärchen, Emilia Galotti, Leonore i »Tasso», Marianne
i Göthes »Die geschwister», Ifigenia och framförallt
som Hero i Grillparzers drama »Des meeres und der
liebe wellen». Med lyckliga yttre gåfvor förenar
hon sanning, enkel innerlighet och behagfull måtta
i sin framställning. Under de senare årtiondena har
hon uppträdt endast i förnäma äldre karaktersroller.
Baylen [ba-ilēn], hertig af. Se Castaños.
Bayly [bēli], Ada Ellen. Se Lyall, Edna. Suppl.
Bayne [bēn], Peter, skotsk skriftställare, f. 1830
i grefskapet Ross, förvärfvade filosofisk grad vid
Edinburghs universitet och var efter hand utgifvare
af tidskrifter i Glasgow, Edinburgh och London
samt under mer än 20 år medarbetare i »Christian
world». B. hyllar liberala åsigter i politik och
teologi. Anhängare af Darwins teorier, har han i
synnerhet sökt uppvisa dessas förenlighet med den
kristna tron. Han har skrifvit bl. a. The Christian
life in the present time (1855), sedermera flere i
Amerika utgifna arbeten samt The chief actors in the
puritan revolution (1878), Two great englishwomen
(om Elizabeth Browning och Charlotte Brontë), Life
of Martin Luther (1887; en i protestantiska kretsar
gynsamt bedömd monografi, i hvilken han går skarpt
åt kardinal Newman och puseyismen) m. m.
Baynes [bēnṡ], Thomas Spencer, engelsk
skriftställare och filosof, f. 1823, var utgifvare af
»Daily News» 1857–64 och samtidigt examinator i logik
och psykologi vid Londons universitet. Han kallades
1864 till professor i logik, metafysik och retorik
vid universitetet i S:t Andrews. Död 1887. B. var
medarbetare i de stora engelska tidskrifterna,
författade bl. a. Essay on the new analytic of
logical forms (1851; 2:dra uppl. 1853), öfversatte
Arnaulds »Logique de Port-Royal» (7:de uppl. 1874) och
inlade äfven förtjenst genom att (jämte W. Robertson
Smith) redigera 9:de uppl. af »Encyclopaedia
britannica». Han blef hedersdoktor i Edinburgh 1874.
*Bayonne, fransk stad, hade 24,982 innev. 1891.
Bayonne [bajå’nn], stad i nord-amerikanska staten
New Jersey, på vestra sidan af New York-viken, s. om
Jersey City. 19,033 innev. (1890).
Bayou [bajou], i nord-amerikanska unionen, i synnerhet
i Mississippi, Louisiana, Alabama, Arkansas och Texas,
benämning på en icke segelbar sidoarm till en flod;
äfven benämning på icke segelbara, i landet djupt
inträngande hafsarmar af Mejikanska viken, hvaraf
»The Bayou state» såsom binamn på staten Mississippi.
Bayrischer wald [walt; »Bajerska skogen»]. Se
Böhmerwald.
Bayrisches meer [mēr; »Bajerska sjön»]. Se Chiem-see.
Bazadois [baṡa’dåa]. Se Bazas.
*Bazaine, F. A. Efter sin flykt ur fångenskapen
framlefde B. i Madrid ett obemärkt, på de
sista åren till och med torftigt lif. I en 1883
utgifven skrift, Épisodes de la guerre de 1870
et le blocus de Metz, sökte han försvara sig mot
gjorda beskyllningar, ehuru detta försvar var
något svagt. Död i Madrid d. 23 Sept. 1888.
C. O. N.
Bazalgette [baṡalgä’tt], Sir Joseph William,
engelsk ingeniör, f. 1819 i grefskapet Middlesex,
arbetade under 1840-talet vid jernvägar, kanaler
m. m. och förordnades 1852 till öfveringeniör
för kloakanläggningarna i London, hvilken syssla
han nedlade 1889. B., som 1874 upphöjts i adligt
stånd, afled 1891. Ett sjelfständigt och i sitt
slag fulländadt arbete af B. är Londons stora
kloaksystem, utfördt 1858–65, den mest omfattande
och svåra anläggning i sin art som någonstädes satts
i verket. Efter hans anvisningar hafva sedermera
afloppsledningar i många andra stora städer
utförts. B. byggde vidare större delen af Londons
kajer utmed Thames’ gator, underjordiska passager,
större broar, dammbyggnader, arbetarebostäder m. m.
Bazán, Emilia Pardo, spansk författarinna. Se Pardo
Bazán. Suppl.
Bazeilles [baṡä’j], by i franska depart. Ardennes,
nära högra stranden af Meuse, 2,5 km. s. ö. om
Sedan. I slaget vid Sedan (se d. o.) d. 1 Sept. 1870
bildade det stödjepunkt för franska arméns högra
flygel och försvarades på det mest hårdnackade sätt
i 6 timmars tid af 10,000 man marininfanteri mot
1:sta bajerska samt delar af 4:de preussiska och
12:te sachsiska armékårerna, hvarunder nästan alla
husen förstördes. Byn har en minnesvård och ett litet
museum till minne af slaget.
Bazen-folket. Se Sjangalla.
Bazin [baṡä’ng], Fraiçois Emmanuel Joseph, fransk
tonsättare, f. i Marseille 1816, d. i Paris 1878, elev
af konservatoriet i Paris, fick 1840 »Prix de Rome»,
blef 1844 sångprofessor och 1871 kompositionsprofessor
vid nämnda konservatorium samt 1872 medlem af
Institutet. Han utgaf en Cours d’harmonie och skref
flere sångpjeser, bland hvilka Prinsens trumpetare
och Resan till Kina äro gifna i Sverige. A. L.
Baziny [båsinj], ungersk stad. Se Bösing.
Baztan-dalen (Sp. Valle de Baztan), Bidassoas öfre
dal, i spanska prov. Navarra, har omkr. 8,000 innev.,
fördelade på 17 kommuner, af hvilka 14 bilda liksom
en stat i staten, ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
