- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
637-638

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baumgarten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Bautzen (Vend. Budyšin, till 1868 offic. Budissin)
hade 21,516 innev. 1890, af hvilka 3,235 vender. Det
är en af Sachsens förnämsta fabriksstäder, med flere
yllefabriker, jerngjuterier och maskinverkstäder,
en kopparhammare med valsverk m. m.
Regeringsområdet (»kreishauptmannschaft») B. hade 1890
på en areal af 2,470 qvkm. 370,690 innev., de fleste
protestanter (omkr. 47,000 vender).

Baux, Les [lä bå], Provenç. Leis Baous, by i franska
depart. Bouches-du-Rhône, ligger utomordentligt
vackert i Chaine des Alpines n. ö. om Arles och har
nästan fullständigt bevarat sitt medeltidsutseende,
med till större delen ur kalkklippan huggna hus i
vacker renaissancestil. Orten, som är en af Provences
största sevärdheter, har nu omkr. 350 innev., men
var förr en blomstrande stad med 4,000 innev. Efter
B. bar en af Provences berömdaste slägter, baronerna
af B., sitt namn. Dessas sedan 1631 i ruiner liggande
präktiga slott (från 11:te årh.), ett af de vackraste
i Provence, var i 12:te och 13:de årh. säte för en
af Provences berömdaste »cours d’amour».

Bauxit [båsīt], stundom skrifvet beauxit, miner.,
aluminiumhydrat. Al2O3H2O, mer eller mindre
förorenade af jernoxidhydratm som vid Baux nära
Arles till stor mängd förekommer i jordartade eller
oolitartade massor och utgör det förnämsta råämnet för
tillverkning af aluminium och aluminiumföreningar.
P. T. C.

Bavabhuti, indisk dramatisk författare. Se Bhavabhuti.

Bavalpur. Se Bahavalpr.

Bavay [-vä], stad i franska depart. Nord, vid
Nordbanan, s. ö. om Valenciennes. Omkr. 1,800
innev. Jern- och kopparindustri, sockerfabriker och
marmorbrott. B. är forntidens Bagacum, nerviernas
hufvudort, under den romerska kejsaretiden en
af det belgiska Galliens vigtigaste städer,
och har flere romerska fornlemningar (ruiner af
bad, vattenledningar, tempel m. m.). Platsen för
det romerska milliariet. från hvilket åtta vägar
utstrålade, utmärkes af en minnespelare från senare
tid. B. skildes 843 från Frankrike och förenades
dermed först genom Nijmegenfreden 1678.

Bavean (Lubok), nederländsk ö i Javasjön, n. om
Java, 165 qvkm. Omkr. 30,000 innev., alla javaner
med undantag af några européer och kineser. Ön, som
är ända till 700 m. hög, producerar bomull, tobak,
indigo etc. Anmärkningsvärda djur äro en endast der
förekommande hjortart (Cervus Kuhlii) och en ras
mycket små hästar.

Bawerk, Böhm von. Se Böhm von Bawerk. Suppl.

Bavian, by 17 km. n. ö. om Korsabad och 30
km. ö. om Mosul, känd för sina märkliga i klippan
huggna assyriska skulpturer och en inskrift,
hvari kon. Sin-akhi-erib (Sanherib, 704–681
f. Kr.) förtäljer huru han lät anlägga kanaler, hvilka
ledde dricksvatten till Ninive och andra städer.

Bavier [-viē], Simeon, schweizisk ingeniör
och politiker, född i Chur, kant. Grisons, 1825,
trädde 1845 i sin kantons tjenst såsom ingeniör
vid åtskilliga bergvägsarbeten och egnade sig
sedan början af 1850-talet en längre tid åt
jernvägsanläggningar. 1863 blef han ledamot af
nationalrådet och skickades flere gånger till Ticino för
att lugna partiernas kamp der, blef 1878 medlem af
förbundsrådet och var 1882 förbundspresident. Sedan
1883 är han envoyé i Rom. Hans Die strassen der
Schweiz
(1879) är epokgörande för historien om
Schweiz’ vägförhållanden.

Baxter [ba’ckstör], Robert Dudley,
engelsk nationalekonom, f. 1827, d. 1875, var
advokat i London och från 1866 styrelsemedlem i
Statistiska sällskapet derstädes. Han utarbetade
beaktansvärda statistisk-nationalekonomiska och
politiska verk. bl. a. Railway extension and its
results
(1866), Taxation of the United kingdom
(1869), English parties and conservatism (1870),
National debts of the various states of the world
(1871) och Political progress of the working classes
(1871).

Bay [bä], Michael de. Se Bajus, M.

Bayamo, stad i östra delen af ön Cuba, vid en biflod
till Cauto, i en sund och bördig trakt. 17,676
innev. (1887), af hvilka 7,500 negrer.

*Bayard, P. de T. Hans staty (af Croisy) restes i
Mézières 1893.

Bayard [ba’jörd], Thomas Francis, nordamerikansk
statsman, f. 1828 i Wilmington, staten Delaware, blef
1853 distriktsadvokat derstädes och valdes 1869
samt å nyo 1875 och 1881 till medlem af kongressens
senat. 1885 inträdde han såsom statssekreterare i
presidenten Clevelands kabinett. B. ansågs länge för
det demokratiska partiets ledare i senaten och var
Clevelands förnämste medtäflare vid presidentvalet
1884. När denne afgick i Mars 1889, drog B. sig
tillbaka från det politiska lifvet. Men sedan
Cleveland å nyo valts till president, utnämnde han
1893 B. till ambassadör i London.

Bay City [bē si’tti], stad i nordamerik. staten
Michigan, vid Saginaw, straxt ofvanför dess utlopp i
sjön Huron. 27,839 innev. (1890), Qvarnar, saltverk,
export af salt fisk. B. blef stad 1865. — På andra
sidan Saginaw ligger West-Bay-City.

Bayer, Johannes, tysk astronom, född 1572 i Rhain,
Bajern, död i Augsburg 1625, var till yrket advokat
och såsom astronom känd hufvudsakligen genom sin
stjernkatalog och sin stjernkarta, Uranometria
(1603; nya uppl. 1648 och 1661), en stjernatlas
i 51 kartor, hvilken, tills den första på grund af
observationer med kikare uppgjorda atlas (Flamsteeds,
1729) utkom, anses vara det tillförlitligaste
verk af denna art. Angående den af B. införda
nomenklaturen vid stjernornas systematik se Stjerna.
K. B.

Bayer, Gottlieb Siegfried, tysk orientalist och
historiker, född i Königsberg 1694, filos. magister
i Leipzig 1717, var sedan 1718 verksam såsom lärare
vid katedralskolan i sin födelsestad, men kallades
1726 till ledamot af akademien i Petersburg, der han
afled 1738. B. var en af 1700-talets mest betydande
orientalister. Af hans arbeten må särskildt framhållas
Museum sinicum (2 bd, 1730; kinesisk grammatik, två
ordböcker, en mängd underrättelser om den kinesiska
literaturen m. m.) och Historia regni Graecorum
Bactriani
(1738). B. egnade Rysslands äldsta historia
allvarliga studier och är grundläggare af teorien om
varjagernas skandinaviska ursprung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free