| Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson (publ) är
ett av Sveriges största och mest framgångsrika företag. Deras egen
version kan du läsa om på deras
egen webserver. Den här sidan handlar om mitt förhållande till
bolaget. De flesta siffrorna är hämtade ur Ericssons årsrapporter och
liknande. Sammanställningen är min egen.
| Telephone company Ericsson is one of Sweden's
largest and most prosperous enterprises. You can read their side of
the story on their own web
server. This page is about my personal relation to the company.
Most figures are taken from the annual report to the share holders.
The compilation is my own.
|
|
| Aktier
| Shares
|
|
| Jag är född 1966 och har alltid varit intresserad av
elektronik, telefoner, radio och datorer. Sedan 1986 är jag
aktieägare i Ericsson. Idag har jag 222 B-aktier. Kolla gärna in
dagens notering på Stockholms
fondbörs.
| I was born in 1966 and have always been interested
in electronics, phones, radios, and computers. I own shares in
Ericsson since 1986. Today I have 222 B shares. You can check
today's price and trading volume on the Stockholm Stock Exchange.
|
|
| Det finns A- och B-aktier i Ericsson. A-aktien har
en röst och ett väsentligt antal kontrolleras av familjen
Wallenberg. B-aktien har en tusendels röst. Jag har B-aktier.
| There are class A and B shares in Ericsson. A
shares have one vote and a significant number of them are controlled
by the Swedish financial dynasty Wallenberg. B shares have 1/1000 of
a vote. I have B shares.
|
|
| Från lur till nalle
| Technology and Market
|
|
| Lars Magnus Ericsson grundade Telefonaktiebolaget
L.M. Ericsson i slutet av 1800-talet när telefonen var en nyhet. Det
sägs att Lars Magnus uppfann telefonluren, medan Bells telefon hade
separat hörtelefon och mikrofon. År 1900 var Stockholm världens mest
telefontäta stad.
| Lars Magnus Ericsson founded Telefonaktiebolaget
(Telephone Corporation) L.M. Ericsson in the late 19th century, when
the telephone was a novelty. The modern handset is attributed to Lars
Magnus, while Bell's phone had a separate earphone and microphone. By
the year 1900, Stockholm had more telephone lines per citizen than any
other city in the world.
|
|
| Ericsson driver sin verksamhet inom sju
affärsområden. Av dessa står Radiokommunikation för hälften av
omsättningen (40.940 av 82.554 MSEK, 1994). I detta område ingår
mobiltelefoni. Näst störst är Publik Telekommunikation (25.931
MSEK). Ericsson sysselsätter 81.000 personer i 100 länder.
| Ericsson divides its operations into seven business
areas. The Radio Communication area alone makes up half the sales
(40,940 out of 82,554 MSEK in 1994). This area includes cellular
mobile telephones. Second largest is the Public Telecommunication
area (25.931 MSEK). Ericsson employs 81,000 people in 100 countries.
|
|
| På 1970- och 80-talen gjorde Ericsson en strategisk
satsning på utveckling datoriserade telefonväxlar. AXE-växeln finns
installerad i 113 länder med totalt 84 miljoner anslutna linjer. Det
är ungefär en tiondel av alla telefonlinjer som finns i världen.
| In the 1970s and 80s, Ericsson researched and
developed technology for computerized telephone exchanges. The AXE
exchange is installed in 113 countries with a total of 84 million
subscriber lines. That is roughly 1/10 of the world market.
|
|
| Världsmarkanden för mobiltelefoni växer med 40 %
årligen. Ericsson tillverkar både basstationer och själva
"nallarna". I början av 1990-talet gjorde Ericsson anspråk på att äga
en 40-procentig andel av världsmarknaden för basstationer. I slutet
av 1994 hade Ericsson en 25-procentig andel av världsmarknaden för
nallar.
| The world market for cellular mobile telephones
grows by 40 % annually. Ericsson manufactures the cellular exchanges
aswell as the handheld phones. In the early 1990s, Ericsson claimed
to have a 40 % world market share of cellular exchanges. In late
1994, Ericsson had a 25 % share of the world market for cellular
handheld units.
|
|
| (Man måste ju förklara för utlänningar vad en
"yuppienalle" är.)
| In Swedish, the cellular handheld units are called
"teddybears for yuppies" since the late 1980s, because of the way you
hold them to your cheek, and because only Young Urban Professionals
could afford them at the time. Because of Ericssons leading position,
cellular phones are quite affordable in Sweden, and very widespread.
Some 15 or 20 % of all Swedes have one, and it is believed that
everybody will have one in the year 2000. The small things are just
called "bears".
|
|
| Aronsson was here
| . . . was there
|
|
| Jag gick tekniska gymnasiet i Örebro. Sommaren 1985
arbetade jag på Ericsson Radios fabrik i Kumla. Det var där alla
deras mobiltelefoner tillverkades då. Inga nallar precis, utan NMT
450 som vägde 10 kg, och hade riktig lur hängande i ett snöre. Jag
tror de kostade 18 kSEK då. Man monterade in klumpen i bakluckan på
bilen och satte luren vid förarsätet. Eftersom jag kunde hanter
mätinstrument, blev jag snart befordrad från att snäppa ihop
plastkåpor till att finjustera radiosändarna.
| I went to technical junior college in Örebro. One
summer, 1985, I worked at Ericsson Radio's plant in Kumla. That is
where all their cellular phones were made then. These were not
handheld units, but NMT 450 models that weighed about 10 kg, and had a
handset connected by a cord. You typically had the heavy unit mounted
in the back of your car, with the handset by the driver's seat. Since
I knew how to read dials and handle technical gear, I was soon
promoted from putting plastic casings together to fine tune the radio
tranceivers.
|
|
| Nuförtiden görs Ericssons nallar inte bara i Kumla,
utan även i Linköping. Fabriken har nyligen flyttat från östra sidan
stan, nära Saab, ut till forskningsbyn Mjärdevi, nära universitetet.
| Nowadays Ericssons mobile phones are not only
manufactured in Kumla, but also in Linköping. The plant has recently
moved from east of town, close to Saab, to Mjärdevi Science Park,
close to Linköping University.
|
|
| Jag har även gjort somrar på Ericsson Signal i
Västberga, Stockholm, och Ericsson Information Systems i Linköping,
men de tillhör numera ABB respektive ICL. EIS hade faktiskt bytt namn
till Nokia Data när jag jobbade där. Finska Nokia är en stark
konkurrent till Ericsson på mobiltelefonmarknaden.
| I have also made summers at Ericsson Signal in
Västberga, Stockholm, and Ericsson Information Systems in Linköping,
but these companies are now parts of ABB and ICL, respectively. EIS
had actualy changed owner and name to Nokia Data by the time I got
there. Finnish Nokia is a strong competitor to Ericsson in the
cellular mobile phone market.
|