Datasaabs Vänner
Datasaabs Vännerav Lars Aronsson
När Saab i Linköping utvecklade stridsflygplanet Draken i slutet av 1950-talet, behövdes så mycket beräkningskraft att man beslöt bygga en egen datamaskin, eller matematikmaskin som datorerna kallades då. SARA, Saabs Räkneautomat, fyllde ett helt rum och dess logik var byggd med elektronrör. En mindre maskin som kallades D2 byggdes också.
När senare utvecklingen och serietillverkningen av mini- och stordatorerna D21 och D22 kom i gång på 1960-talet, ombildades avdelningen till ett eget bolag: Datasaab. Separat bedrevs utveckling av datorn CK37 som monterades in i stridsflygplanet Viggen.
Under 1970-talet var Datasaab mycket framgångsrikt med tillverkning av minidatorerna D5, D15 och D16 främst för banker och kontor. Tillverkningen av stordatorer lades ner så småningom.
Under 1980-talet har företaget vandrat mellan olika ägare och bytt namn till Ericsson Information Systems och Nokia Data. Nu är det en avdelning av japansk-brittiska ICL.
Datorföreningen Lysator bildades 1973 när Datasaab donerade en begagnad D21 till studenterna vid Linköpings Universitet. Lysators inspektor sedan starten, Tord-Jöran Hallberg, har en bakgrund på Datasaab under 1960-talet.
Under resten av 1970-talet fick Lysator fler Datasaabar. När föreningen miste sin stora datahall 1987, skrotades de flesta av dessa. Viktiga delar skonades emellertid och togs omhand av seniorer från Datasaab. De ingår numera i deras datahistoriska utställning.
Den 1 december 1993 bildades föreningen Datasaabs vänner i Linköping. Konstituerande möte hölls då på Datamaten i Mjärdevi. Då antogs föreningens stadgar och funktionärer för 1994 valdes.
Medlemsavgiften är 50 kronor per år och betalas in till postgirokonto 482 89 17-7. Glöm inte att ange namn, adress, telefonnummer och eventuell datorpostadress.
Redan innan föreningen Datasaabs Vänner bildades, hade några seniorer från Datasaab med Viggo Wentzel och Ben Wikman i spetsen börjat göra en utställning över företagets historia. Denna utställning stod länge i foajen till ICL:s lokaler i teknikbyn Mjärdevi, nära Linköpings Universitet.
Sedan maj 1994 finns utställningen i universitetets lokaler, i gången mellan B- och E-huset. Detta är alldeles i närheten av Q-huset, där Lysator finns.
En av huvudattraktionerna i utställningen är det enorma "Bryant-minnet", ett 218 megabyte skivminne med hydraulmotor och skivor som är en meter i diameter.
Montrar visar komponenter som ingått i olika Datasaab-datorer: elektronrör, kärnminnen, kretskort, integrerade kretsar, hålremsor, magnetband, skivpackar, remsläsare, skrivartrummor och en D21 manöverpanel.
Skärmar beskriver i text, bilder och diagram teknikutvecklingen vid Datasaab från 1950-talet och framåt.
På Linköpings Universitet, i B-husets ingång 29, finns den gamla superdatorn CRAY 1 uppställd. Bilden nedan visar hur Bo Einarsson berättar CRAY:ens historia. Klicka på bilden för en uppförstoring.
Skrivet för WWW den 23 maj 1994 av Lars Aronsson