Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 107. Muskö kapellsocken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
329
rika på jättegrytor, de största vid Walinge å Muskön, och andra
dylika kust-phenomener. Jordmånen inuti landet är sandblandad
lera, ängsmarken gifvande och betet godt, ej utan inflytande af
Saltsjön och dess töckniga luft; om klimatet äro ungefär samma
förhållanden anmärkta, som å Utön. Skogen, bestående af gran,
tall, björk och al, är tillräcklig. I följd af allt detta äro ortens
näringar åker-, ängs- och något skogs-bruk, hvartill kommer
fiske, äfven i insjöar, förfärdigande af laggkärl och mindre båtar,
tegelslageri vid herrgårdarne, sjöfart med en storbåt, m. m. Hemmantalet
är 14 7/8 förm., allt frälse, hvaraf 13 3/8 på Muskön;
nästan allt lyder under tvenne herrgårdar. Folkmängden år
1815 var 316, år 1840: 409 på 76 hushåll, år 1850: 432,
hvaraf 356 på Muskön. Blott smärre vägar gå genom landet;
förbindelsen med fasta landet sker medelst färja eller båt,
från Rummet i norr, öfver Horsfjärden 7,600 alnar långt.
Genom Mysingen går stor segelled. Elfsnabbens hamn, mellan
ön af samma namn, samt Bjurshagen, Kapellsholmen och Gubbbolmen,
är i tvenne inlopp tillgänglig för de största linieskepp,
och kan rymma en hel flotta, tryggad för alla vindar. Det har
ock varit Sveriges förnämsta Örlogshamn på 1600-talet, och
härifrån utgick bland annat K. Gustaf II Adolfs krigståg till
Polen och Tyskland. Nu är här lotsort och telegraphstation.
Muskön skall fordom ha hetat Wikön, och namnet Wikö
kapell lärer förekomma; år 1278 talas om Muskø juxta Hæringe.
Sannolikt har landet från början räknats till Vester-Haninge
socken, dock kanske tidigt nog med eget kapell på
Kapellsgärdet vid Skarpa. År 1630 flyttades kyrkan till
sitt nuvarande ställe nästan midt på ön, o. 4 mil från
Stockholm; begrafningsplatsen var der redan förut. År 1762
fick församlingen egen predikant, för beständigt först 1797.
Kyrkan är af träd, temligen oansenlig, reparerad 1725,
har altartafla af Kraft, skänkt 1770 af egaren till Arbottna;
äfven öfrigt innanrede är mestadels skänkt af ortens
herrskaper. Hela ön har under medeltiden, åtminstone från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
