Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 74. Almunge socken - Länna - Länna bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
248
Hemmantalet år 56 3/4 förm., hvaraf 12 5/12 skatte, 4 3/4 krono,
39 7/12 frälse, hvartill kommer Länna masugn; det mesta lyder
under herresäten; fastighetsvärdet för år 1848 var 249,775
R:dr. Folknummern år 1815 var 1,588, år 1840: 1,843
på 353 hushåll, år 1848: 1,891. - En väg från Upsala
går härigenom i östlig rigtning, mellan Funbo och Knutby,
dels söder dels norr om förnämsta vattendraget, förbi kyrkan,
som ligger 3 1/4 mil från Upsala, 6 7/8 från Stockholm, och
genom den 1/4 mil längre i öster belägna Gränby gästgifvaregård.
Vid kyrkan möter en väg från Stockholm öfver Husby,
och fortgår till Faringe; en mindre väg från Rasbo möter
vid Länna i vester.
Almunge, äfven Aalmunge, förekommer 1291, och 1314
såsom hörande till provincics Nærdhingiahundæri af Tiundia
och Erkestiftet. Det utgör ett konsistorielt pastorat af 2:a
klassen. En del i sydvest, Ulfs- eller Rasho-bygden, omfattande
11 1/4 mantal, skall fordom ha räknats till Rasbo härad.
En kyrkoherde nämnes 1431, kaplaner från 1593. Kyrkan
är bygd af gråsten, af okänd ålder, sednast reparerad år 1841,
rik på adliga vapen; under choret är Månesköldska slägtens
graf, under kyrkan den Wallenstjernska, och andra; en minnesvård
af marmor är uppsatt öfver frih. C. Wallenstjerna
(d 1796). Socknens skola år grundad af en fru Knigge.
- Lemningar efter en borg visas på Högberget vid Ulfwäsby
sydvest; en begrafningsplats skall ha varit på Tadinge egor,
och ett ställe der ännu kallas kapellåkern.
Gårdar och verk: Länna, v. nära Långsjöns norra strand, 4
mantal berustadt säteri, med Marma 3 m. frälse säteri, Löth 1/2 m. frälse,
samt qvarn; och Masugn mellan Långsjön och Skärsjön. Gården är gammal,
förekommer under medeltiden såsom besuten af adliga personer,
synes hafva af Riksförest. Sten Sture d. y. blifvit indragen från en
anhängare till Erkeb. Trolle, och derpå varit kungsgård; kom genom byte
1562 till ståth. And. Rålamb, hvars son Bror R. förvärfvade Marma
1628 från en Kurck, sonsonen R. R. Claes (d 1698) hade här en
betydande samling af böcker o. a., som sedermera kommit till Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
