Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 56. Länna socken - Penningeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
217
Stockholm genom Roslagens kustorter går bär i stora bugter
kring Bergshammarsviken och Wäsbysjön, men hufvudsakligen
nordlig rigtning från Kulla till Frötuna, genom Bergshamra
gästgifvaregård 6 1/2 mil från Stockholm, 2 i söder från Norrtelje.
Från vester tillstöter en väg från Riala, nordligare en
från Husby, utefter norra randen af det förnämsta vattendraget,
förbi kyrkan, som ligger 7 1/2 mil från hufvudstaden. Åt
sydost utgår väg till Wettershaga gästgifvaregård vid hafvet,
1/2 mil från Bergshamra, och åt öster, 2 mil långt, till en
del sjöledes, till Furusund på Halsön. Här går stora segelleden
fram förbi de yttre skären.
Lenna nämnes 1314 såsom hörande till prov. Lyhundæri
af Attundia. Det utgör nu med Blidö ett konsistorielt
pastorat af 2:a klassen; en kyrkoherde är känd från 1362,
kaplaner från 1593. Kyrkan är af gråsten, från medeltiden,
till innanrede och annat mestadels utstyrd af egarne till Penningeby
fordom mera än nu betydliga säteri. Här finnes en
grafvård öfver Riksmarsken Axel Ryning (d 1617), och på
kyrkogården öfver Landshöfd. gr. G. F. v. Rosen (d 1815).
- Under K. Carl Knutsons tid talas om »Penningby län», och
innehafvaren Nils Sture stod i spetsen för Roslagens ansträngningar
till Konungens försvar mot prelaterne. Bland fornlemningar
i orten är en runsten i kyrkodörren, och en vid Penningby,
samt vid det sednare stället å Estängen några jordvallar
efter befästningar eller drabbning, enligt sägnen, mot
Esterne.
Gårdar: Penningby, ö. vid Wäsbysjöns norra strand, 5 mantal
frälse säteri med qvarnar och såg, nämnes redan i slutet af 1300-talet,
såsom tillhörande slägten Bonde, innehades från midten af följande seklet,
genom gifte, af Nils Sture, samt hans son och sonson Riksföreståndarne
Svante och Sten, kom med den sistnämdes enka till Johan Tureson Roos,
bortbyttes till hans broder Lars, tillföll genom gifte och arf
slägterna Fleming och Bjelke inom 1500-talet, derpå Ryning, Oxenstjerna,
åter Bjelke; förpantades 1636 till Rosenstjerna, men inlöstes af
R. R. H. Fleming, såldes 1657 till Torstenson, och af hans ätt 1681
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
