Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 47-52. Wermdö socken och dertill hörande annex- och kapellförsamlingar, Bo, Ingarö eller Pilhamn, Djurö eller Djurhamn, Möja, och södra hälften af Ljusterö - Björkvik - Fogelbro - Kalfsvik - Löknäs - Norrhofva - Norrnäs - Saltarö - Siggesta - Sund - Söderhofva - Wermdö prestgård - Wretland - Wäsby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har sedermera tillhört slägten Psilanderhjelm 1741 och 1772, Brunkrona
1825 och 1849. – Wester Elfsala, vid samma sund, 1 1/2
m. frälse, tillhör de slägten Munk vid 1700, egdes 1847 af Fjellroth, är
nu deladt. – Fogelbro, på landet af samma namn, har tillhört slägterna
Bureus, Svart 1685, v. Höpken 1741 och 1772, Luchou 1825,
egdes 1849, med 3 1/2 m. och en qvarn underl., af Silfverhjelm. –
I Wäsby fjerding: Björkvik, vid Älgöfjärden, 1/2 m. frälse, reducerades,
men utbyttes af Lindsköld, tillhörde 1825 och 1849 slägten Northun.
– Saltarö, vid Wermdövikens södra strand, 2 m. skatte, innehades
till, och delvis efter reduktionen, af slägten Fleming, tillhörde 1849
frih. Stael v. Holstein. – Wretland, vid samma strand, 1 m. skatte,
reduceradt 1683, tillhörde 1772 Grönhagen, 1825 Wretman, 1849
Fresk; underl. 1 3/4 m. – Wäsby, 2 1/2 m. frälse säteri, har tillhört
Rålamb och Blixenkrona, äfven efter reduktionen, Wattrang 1741, Gyllenhök
1772, Wretman 1825, Fresk 1849; underl. 2 m. – Prestgården,
vid kyrkan, 2 m. krono; kaplanen besitter lägenheten Ängsvik.
– I Siggesta fjerding: Sund, nära Wermdövikens norra strand,
3 m. frälse säteri med Söderhofva och Räfsjö; Sund egdes i Dr. Christinas
tid af en Hollender, gjordes af Arwed Ifvarson (Natt och Dag) till
säteri 1660, tillhörde o. 1700 slägten Mörner, 1735 och 1772 Cronhjelm,
1786, 1825 och 1849 v. Schewen; Söderhofva innehades 1685
af Cantersten. – Norrhofva, 1 m. frälse, har tillhört slägten Fleming
på 1600-talet, hade 1825 och 1849 samme egare som Sund. – Kalfsvik,
nära Wermdöviken, 1 m. frälse, har tillhört slägterna Bureus,
Wernsköld, Natt och Dag 1685, var 1849 styckadt. – Siggesta,
vid innersta hörnet af Sig.-viken, 2 5/8 m. frälse säteri, skall långt
tillbaka i medeltiden ha tillhört huset Wasa, men blifvit skänkt till
kyrkan; återtaget vid reformationen, blef det af K. Erik XIV gifvet till
Jakob Bagge d. ä., och stannade i hans slägt inpå 1600-talet, kom
derpå genom arf, gifte och köp, till slägterna Svinhufvud, Fleming 1662,
Gyllencreutz 1680, Appelgren 1694, åter Fleming, Hastfehr, v. Reutern,
gr. Dahlberg 1701, Adlerberg, Cronstedt, hvilken slägt hade det
1741 och inemot 1770, då det köptes af v. Schewen, som hade det
1825; år 1849 egdes det af Theel. – I Skägga fjerding: Norrnäs,
nära Siggestafjärdens södra strand, 3 m. frälse säteri, är äfven ett gammalt
gods, har tillhört slägterna Stjernsköld, Lilje, Sneckenborg på
1500-talet, i derpå följande sekel Fleming, på 1700-talet Oxenstjerna,
Wefverstedt o. 1741, frih. Stjernkrona 1772, 1825 och 1849, då derunder
hörde 3 mantal. – Löknäs, vid en vik på nordöstra kusten, 1 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
