Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 27, 28. Sankt Olofs och Sankt Pehrs socknar - Löfstaholm - Wengarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reformationstiden; kaplaner förekomma från 1616. Hela trakten är
rik på fornminnen: grafhögar, stensättningar och runstenar förekomma
flerstädes i de jemnare bygderna, men ännu mera
vittna skriftliga handlingar om gammal odling och betydenhet:
vid Wiby, under Wengarn, torde vara att söka platsen för det
i äldsta tider ofta nämda Vicbu kloster, från hvilket Sko och
Juleta uppstodo; en väg har derifrån gått upp igenom bergen
till staden; Munkholmen kallas ännu udden bortom det derefter
benämda sundet; öfver detta torde den i Uplandslagen
förekommande Thilæsundsbro hafva varit, 1441 Tillö bro, uppkallad
efter de närbelägna Til-, fordom Thil-gårdarne; likaledes
återfinnas många andra gamla namn, på gårdar och lägenheter,
nästan oförändrade i de nya.
Gårdar, i S:t Olof: Löfstaholm, vid Garnsvikens östra strand,
7 3/4 mantal frälse säteri, 1/4 frälse, med qvarn; torde vara det Løsta,
hvaraf 1286 en del skänktes till Sigtuna kloster; innehades i sednare
tider, från 1624, af Kammarrådet Palm (d. 1641), reducerades från
hans arfvingar, jemte en mängd gårdar i S:t Pehr, Haga och Wassunda;
synes derpå varit besutet af R. R. Liljeerona (d. 1687), och gr. K.
Posse (d. 1714) samt dess enka; utbyttes från kronan af presid. Broman
mot Rosersberg, egdes 1772 af en Ekorn, sedermera af grefliga
slägten af Ugglas, tillhör nu gr. Björnstjerna. – Wengarn, kungsgård
vid vestra stranden af samma vik, med vidsträckta åker- och ängsmarker,
6 1/2 m. krono med tillh. 3 1/2 m.; skall ha varit hedniskt
konungasäte, enligt sägnen äfven för Dr. Disa, förekommer kring början
af 1300-talet under namnet Winagarn, såsom herresäte för en Gero
före 1279, derpå för ätten Blå, 1387 såsom hestämdt till en
prebendeinrättning för kapitlet i Upsala, från 1400-talet åter i adliga
personers händer, af slägten Banér; genom arfskifte efter Sigrid Baner, Gustaf
Wasas mormor, tillföll det slägterna Roos och Wasa; det var då
betydligt större än nu, och dit hörde bland annat en gård i Alseke, en i
Flötasund. Wengarn blef sedermera, som månget annat Wasaättens gods,
behandladt som krono, donerades 1568 till Hertig Magnus af Saxen,
under hvars tid det belägrades af K. Johan III:s trupper, och hvars son
Hertig Gustaf tillbygde slottet; tillföll K. Gustaf II såsom arf, bortgafs
1627 till gr. Thurn, såldes af honom till gr. M. G. de la Gardie, som
nedlade kostnad på denna som på alla sina gårdar, och inrättade en kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
