Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Norrsunda socken - Rosersbergs slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu är socknen annex till Skånela i Seminghundra härad;
kaplaner äro kända från 1600-talet. Kyrkan är ursprungligen
gammal, af gråsten; det Oxenstjernska, sedermera Schinkelska
grafchoret, från 1633, på södra sidan, är sedan 1810 inredt
med bänkar och orgelverk, och hela kyrkan i sednare åren
reparerad; kyrkans inredning i allmänhet, och dess dyrbarheter
äro mestadels skänker af särskildta innehafvare af Rosersberg
och Wallstanäs, socknens skola till en del grundad på donation
af framl. Konungen, såsom egare till det förra. Af forntida
minnen finnes mycket inom socknen: grafhögar äro anmärkta
vid Husby och Rosersberg, på förra stället kanske ock
en tingshög; runstenar och stensättningar vid nämda gårdar, vid
kyrkan, vid Wiggby och flerstädes, borgruiner på Norsaberg
vid Rosersberg; en annan höjd i närheten skall bära namnet
Botolfsberg. Vid Lindsunda bro, på gränsen till Hammarby,
sökte Gustaf Wasa 1527 att låta afskära Gustaf Trolle
återvägen till Stockholm.
Gårdar: Rosersberg, s. v. vid en vik af Skarfven, Kungsgård
af 2 1/4 mantal krono säteri, 3 3/4 krono, sammanslagna af Norsa och
Svartsätra; synes ha varit gammalt herresäte, och förekommer som sådant
år 1300, men ock från 1275 delvis såsom lydande under Sko
kloster, båda delarne under namnet Norusa. Vid reformationstiden
tillhörde hälften slägten Roos, och kom derpå genom arf till den
Oxenstjernska; den andra hälften, som varit klostergods, bortgafs af
K. Erik XIV åt en Nils Olofson, hvars arfvingar, af slägten Ekorn, bortbytte
den till Riksrådet Gabriel Oxenstjerna o. 1620. Denne anlade gården
på sitt nuvarande ställe, och gaf den dess namn. Godset innehades
sedermera under olika vilkor af personer af slägterna De la Gardie och
Stenbock, efter reduktionen åter Oxenstjerna, nemligen Riksrådet Bengt,
som förskönade stället; slottet hade denna tid 6 torn. Efter nämde
herres död förekomma såsom egare R. R. gr. Creutz, från 1741 grefvinnan
De la Gardie född Lilje, från 1757 presid. Broman till 1762, då
godset genom byte tillföll kronan. Det skänktes af ständerna till
Hertigen af Södermanland, sedermera K. Carl XIII, testamenterades af
honom till K. Carl XIV, och innehafves af nuv. Enkedrottningen.
Under alla dessa sistnämda egares tid hafva åbyggnader, så väl sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
