Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Öregrunds sjöstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1765 förnyades rättigheten till inrikes sjöfart. År 1652 hade
staden blifvit hemsökt af vådeld, men derpå återställd i bättre
skick, 1719 härjad af Ryssarne; nya eldsvådor inträffade
1744 och 1829. – Öregrund innehade 1649 det 35:te
rummet bland rikets städer, efter 1664 det 50:de, och har
nu det 60:de. – År 1561 förekommer ett Öregrunds grefskap
för Per Brahe d. ä., men utbyttes snart mot Visingsborg.
Stadens folkmängd skall år 1745 hafva varit 254 personer,
inberäknade blott de som betalade utskylder, år 1772 i allt
638, år 1785: 724, år 1800: 681; år 1815 räknades 700
innevånare, 1840: 592 på 157 hushåll, 1845: 643, och
1848: 561, efter presterskapets uppgifter; mantalslängden för
1849 upptagen 637 personer, hvaraf 248 skattfria. Allt
utvisar om ej tillbakagång, åtminstone ej förkofran; så än ock
förhållandet med de särskildta arterna af rörelse.
Stadens näningar äro handel och sjöfart, handtverk, fiske,
och något åkerbruk. Handeln och sjöfarten hafva fordom ej
varit utan betydenhet, särdeles från 1554 till 1636, under
hvilken tid större delen af Dannemora bergslags jern häröfver
utfördes, hvaraf namnet Öregrunds jern länge efteråt bibehöll
sig. Med stapelfriheten gick äfven inrikes befraktningen af
jernet förlorad; den återställdes väl åt staden 1668, hvilket
bekräftades 1719, men 1734 förklarades, att jernverken ej
kunde tillförbindas att uteslutande begagna stadens fartyg.
Handeln med närmaste orten har i allmänhet läget emot sig,
i det landet skjuter temligen långt ut i sjön från de inre bygderna.
Och slutligen har sjöfarten lidit af jernverkens och
samtliga kringliggande orters tilltagande bruk af egna fartyg.
Ännu 1772 räknade staden 23, och på 1780-talet 27 däckade
fartyg, 1800 blott tredjedelen så många, i sednaste åren
2 till 3 af tillsammans o. 100 läster. Med dessa drifves
den vanliga Roslagshandeln på Stockholm, mest med
landtmannaprodukter i utförsel, kramvaror i införsel, till eget och
ortens behof, från hvilken sednare på landväg hemtas, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
