Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Waxholms sjöstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels militära bisittare, dels rådmän från stället. Sedan
fästningen år 1653 blifvit lagd under krigskollegiet, skipades lag
i staden 2 gånger om året af domare, förordnade af Landshöfdingen,
och någon gång kallade justitiarier. Från 1714
förekommer sistnämda embete såsom ständigt, och fästadt vid
staden, men tillsatt af konungen; först nu i sednaste åren
hafva lönevilkoren blifvit sådana, att oafbruten vistelse och
tjenstgöring å stället kan påräknas. – År 1684 hade K. Carl
XI stadfästat borgarnes frihet från bevillningar, med afseende
på den tjenst de fortfarande gjorde till vakthållning och lotsning.
Från 1690 har staden sitt sigill, en fästning. I K. Carl
XII:s tid sökte den förnyelse af sina privilegier; såsom
förkomna. – År 1730 lades under dess rådhusrätt de mål, förut
under häradsrätt lydande, som vid Oxdjupets och Pålsunds
fästningsverk kunde förefalla; 1734 benämnes Waxholm köping,
och likaledes vid seklets slut, ehuru dess justitiarie står
upptagen jemte städernas borgmästare; från 1844 ändtligen
har staden begagnat rättighet att välja ombud till Riksdagarne,
vid hvilka den intager det 84:de rummet. – Af gammalt är
all stadens grund, både tomter och egor, kronan tillhöriga,
med undantag af f. d. tullhuset, som jemte tomten försåldes
i början af detta sekel; tomtören betalas till fästningens
kommendant, och ingå, efter afdrag för gemensamma kyrkliga
byggnaders underhåll, till Krigskollegium; och kronan kan, om och
när behofvet det påkallar, utan ersättning återtaga tomterna;
likaledes är bruket af skog och fiskvatten ej utan inskränkningar.
Om stadens folkmängd och välstånd under olika förflutna
tider känner man ej mycket. Pesten bortryckte en mängd
menniskor i början af 1700-talet. År 1762 räknades o. 600
menniskor, 1810: 987, 1815: 1,077, 1840: 921, 1845:
958, och 1850: 937, inberäknad fästningens besättning.
Mantalslängden för sistnämda år upptager 1,307 personer, hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
