Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Sigtuna uppstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyrkan är byggd af tegel, på grund af huggen gråsten, har tre-skeppigt
långhus med spetsbågshvalf å tegelstenspelare, samt kors och
hög-chor; och har innantill 78 alnars längd, 28 ned till 13 alnars
bredd, 18 alnars höjd, samt 2 till 3 alnars tjocka murar.
Fensternas antal har undergått förändringar, är nu 21,
hvaraf två, fordom flera, från 1650 försedda med inbrända
adliga vapen, slägterna Palms och Willmans; i ett tredje är
Dr. Christinas namnschiffer med riksvapnet inbrändt. Altaret
är från 1762, predikstolen från 1754, orgelverket från samma
sekel. Grafhvalfven under kyrkogolfvet innesluta många
högt uppsatta personers kistor från fordna dagar, men äro i
nyaste tider igenfyllda. Kyrkan har sjelf troligen haft många
minnesvårdar af betydenhet, som förfallit, eller vid skedda
reparationer blifvit borttagna. Några få söndriga eller svårlästa
grafstenar äro qvar från medeltiden, en del med kända namn
från 1300-talet; andra bättre behållna stenar eller epitaphier
tillhöra nyare tiders adliga familjer, såsom Oxenstjerna till Steninge,
Dunkan, Palm till Löfstaholm, Weidenhein, Gerner på Wengarn.
Bland märkvärdigheter visas ock en stor dopfunt, och en i dörrposten
till ingångsdörren infogad sten, »brödstenen» kallad, med
8 rundsvarfvade hål. I det hela har denna kyrka föga att
uppvisa från äldre tider; om dessa vittnar mera dess byggnadssätt,
och dess storlek, vida utöfver de förenade församlingarnes
behof, än den kanske flera gånger förändrade inredningen.
Af klockorna, som hänga i en klockstapel uppe på
berget, är en tagen från Ryssland, en skänkt 1741 från Wengarn.
Kyrkogården, till en del skänkt af en Scheckta, innehåller
dels ett grafchor af sten, uppbygdt 1757 af en fru
Gerner, dels ruiner från fordna dagar.
På södra sidan, till en del utom kyrkogården, i en löfdunge,
synas nemligen de vidlöftiga grundvalarne till Klostret.
En del af dess lemningar användes till byggandet af Svartsjö
slott, och derifrån åter af Stockholms 1699. – Vester ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
