Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1838: 1842: 1847:
Pannor af 15 kannors rymd
och derunder. . . . . . 209. 196. 154.
45-25 . . . . . . . . . . 2,330. 1,524. 1,068.
25-35 . . . . . . . . . . 649. 244. 108.
35-5O . . . . . . . . . . 157. 50. 29.
Öfver 50. . . . . . . . . 128. 60. 17.
Summa pannor 3,473. 2,064. 1,376.
Härvid måste dock erinras, att missvextåren haft
betydligt inflytande på det sista qvinqvenniets förhållanden äfven i
detta fall, och att under det på dem nästföljande året 1846
bränvinspannornas antal var ännu nära 1/3 lägre än 1847.
Afgiften till staten för bränvinsbränning uppgick för
landsbygden, under åren 1838-42, till 33,255 R:dr, under 1843–47
till 20,308 R:dr. Det sednare utgör p. m. 5 R:dr för
hvarje hemman, hälften mera än i Upsala län för samma tid;
det förra utgör p. m. 8 1/3 R:dr, något mindre än för hela
riket öfverhufvud. Beräknar man efter folkmängd, kommer på
hvarje person något mindre än 1/5 R:dr under de sista 5 åren,
och under de nästföregående något mindre än 1/3 R:dr för
detta läns landsbygd, 1/6 för hela rikets. – Äfven denna
närings fortfarande bestånd och indrägtighet stödjer sig framför
allt på den lätta afsättningen till eller öfver hufvudstaden.
Skogsbruket är, ehuru med minskade tillgångar, ännu
att räkna bland länets hufvudnäringar, för en del orter bland
de väsendtligaste. Skogarne bestå mest af tall och gran,
mindre mån af björk, al, asp och något ek. Man beräknar
den skogbärande marken till 600,000 tunnland, eller öfver 1/3
af länets areal, och håraf torde åter åtminstone 1/4 kunna
anses lemna tjenligt byggnadsvirke. Tyvärr hafva dålig
omvårdnad och sniken vinningslystnad täflat att minska de fordom
rikare tillgångarne, och täfla alItjemt att undergräfva dem för
framtiden. I några härader såsom Erlinghundra och de
öfriga af samma fögderi, samt Sollentuna, har det uråldriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
