The following is relevant for Swedish periodicals. Your comments concerning periodicals in any Nordic country is most welcome at runeberg@lysator.liu.se
Tidskrifter, tidningar, årsböcker och liknande kallas med ett gemensamt namn för periodica.
Bibliotekarien Bernhard Lundstedt vid Kungl. Biblioteket i Stockholm gjorde en stor insats när han utarbetade verket Sveriges periodiska litteratur 1645-1899, 3 vol., strax efter sekelskiftet 1900. En del av tidskrifterna som Lundstedt förtecknar, finns numera inmatade i Libris-databasen. Vid Tidningssektionen på Kungl. Biblioteket bedrivs också (1995-1998) Projektet Nya Lundstedt.
Projekt Runeberg har gett ut flera årgångar av Svenska Familj-Journalen, och varierande mängder av flera andra tidskrifter och årsböcker, ett nummer av Hugin, nr 10, 1919. Vad gäller upphovsrätten, betraktar vi tidskrifter och uppslagsverk som anonyma verk, som täcks av upphovsrätt under 70 år efter utgivningsåret.
Projekt Runeberg har också publicerat en bok, Harald Wieselgren, Ur vår samtid, 1880, som innehåller personbeskrivningar vilka tidigare varit publicerade i Ny Illustrerad Tidning. Dessa biografier är samtliga skrivna av Harald Wieselgren, som också står som författare till boken.
En intressant men svårfunnen uppgift och äldre tidskrifter är upplagesiffran. Två källor är ovannämnda verk av Lundstedt och Nordisk familjebok. Ett mått på viktigheten är också hur många spaltmillimeter som upptas av respektive tidskrift i Lundstedts verk. Tidningsstatistik i form av Svensk annonstaxa började komma ut 1924. För åren 1933-1986 utgavs årligen Inländsk tisdningstaxa, som gav uppgifter om pris, periodicitet och adress till dagstidningar och vanliga eller populära tidskrifter.
