politiker, riksråd. Född d. 10 jan. 1719; den föregåendes son.
R. bestämdes af föräldrarna för faderns yrke och inskrefs i barndomen vid amiralitetet, men valde själf, när han kom till universitetet, den civila banan och ingick efter slutade studier i Uppsala 1738 såsom auskultant i Svea hofrätt. Året därefter förordnad till amanuens vid hofrättens fiskalskontor, blef han 1740 extraordinarie och 1742 vice notarie vid kriminalprotokollet, utnämndes 1747 till notarie och kort därpå s. å. till assessor samt blef slutligen 1757 hofrättsråd. Redan då hade han börjat utmärka sig såsom en af de mest framstående af Mösspartiet, inom hvilket han vid de följande riksdagarna vann ett allt större inflytande och som han i många frågor ledde efter sina afsikter. Insatt i sekreta utskottet under loppet af 1760-62 års riksdag äfvensom vid riksdagarna 1765-66 och 1771-72, häfdade han på ett lika kraftigt som moderat sätt sin politiska ståndpunkt. 1762 titulärlandshöfding med tur och befordringsrätt, insattes han af Mössorna 1772 i rådskammaren, där likväl hans verksamhet blef helt kort till följd af den i augusti samma år timade statshvälfningen. Af Gustaf III upptogs han aldrig bland rådsherrarna, och efter sitt afskedande förekom han föga i det offentliga lifvet.
Död i Stockholm d. 29 jan. 1785.
Gift 1748 med Brita Katarina von Berchner.
