The History of Lysator

1962

Datasaab levererar den första D21-datorn. Totalt kommer trettio exemplar att säljas.

1963

Teknisk magisterutbildning startas i Linköping, som filialverksamhet.

Universitetsutredningen (U 63) ska försöka utöka antalet utbildningsplatser. Efter att ha funderat på tvåskift och treterminssystem inser man att det behövs en fjärde teknisk högskola (utöver KTH, LTH och CTH). Linköping och Norrköping visar intresse för att få högskolan. Även Luleå och Västerås är intresserade.

1965

December

Riksdagen fattar principbeslut om att förlägga en teknisk och en medicinsk högskola, samt en universitetsfilial, till Linköping.

1967

Februari

Regeringen utser en särskilt kommitte för TV och Radio i Utbildningen (TRU), med främsta uppdrag att planera och producera TV-program för utbildningen i Linköpings högskola, som enligt förslag kommer att få större antal studenter per professor än de tidigare tekniska högskolorna.

1968

Riksdagen beslutar att en högskola ska startas i Linköping.

Datasaab levererar den första D22-datorn, efterföljaren till D21. Av denna modell kommer 70 exemplar att säljas.

1969

September

Unix börjar utvecklas först under namnet UNICS men snart fick operativsystemet namnet UNIX.

1/9 Den första ARPANET-noden installeras på UCLA. Eftersom Internet föds ur ARPANET så betraktar många detta datum som Internets födelsedag.

10/9 Linköpings högskola (LiH) invigs högtidligt på biografen Forum i Folkets Hus. Förutom körmusik och högtidstal bjuds publiken på en demonstration av den kommande TV-undervisningen. Linköpings högskola består av en teknisk och en medicinsk enhet, samt en universitetsfilial. Den senare kommer våren 1970 att bli den filosofiska fakulteten inom LiH.

Y-linjen (teknisk fysik och elektronteknik) startas denna höst med 80 platser. M-linjen (maskinteknik) och I-linjen (då kallad ekonomiingenjörsutbildning) har 50 platser vardera. Teknisk magisterutbildning har 40 platser. Lysators blivande förste ordförande, Kjell Ståhlbom, börjar på Y-linjen denna höst.

Under läsåret 1969/70 finns inga byggnader på Valla. Undervisningen bedrivs i olika lokaler på stan.

1970

September

Hösten 1970 står delar av A-huset klara att tas i bruk. Den nydanande TV-undervisningen kan påbörjas. Tentamensresultaten i slutet av terminen lämnar en hel del övrigt att önska. En intensiv debatt om TV-undervisningen inleds. Debatten kommer att fortsätta länge, och involvera både studenter, personal och massmedia. Samtidigt är intagningspoängen låga och förkunskapsnivån hos de nya studenterna likaså.

1971

November

3/11 UNIX version 1, V1, är klar.

15/11 Intel introducerar den första mikroprocessorn: 4004. Den består av 2300 transistorer, har 4-bitarsbuss och 640 bytes adressrymd. Klockfrekvensen är 108 kHz.

1972

Ingemar Ingermarsson, prefekt på ISY, tillsammans med teknologer på Y-linjen med Kjell Ståhlbom och Anders Lindman i spetsen, tar initativ till att starta en datorförening vid Linköpings högskola. För att göra skäl för namnet behövs en dator, varför man tar kontakt med direktör Gunnar Lindström på SAAB-Scanias data- och elektronikdivision i Linköping.

April

1/4 Intel introducerar mikroprocessorn 8008. Den består av 3500 transistorer, har 8-bitarsbuss och 16 kilobytes adressrymd. Klockfrekvensen är 108 kHz.

Oktober

23/10 Lysators interimsordförande Kjell Ståhlbom skriver ett formellt brev (sida 1, sida 2) till direktör Gunnar Lindström på SAAB-Scanias data- och elektronikdivision och ber dem donera en D21-stordator. I brevet skriver Kjell bland annat:

Efter det samtal vi hade per telefon den 25 sept. har vi Y-teknologer på sektionens stormöte bildat datorföreningen LYSATOR, i vilken jag är ordförande. Föreningen står öppen för alla intresserade på Högskolan; lärare och assistenter såväl som teknologer. Målet för föreningen är att skapa intresse för modern datorteknik och att bilda ett forum för datorintresserade där de skall kunna bygga upp, köra och vidareutbilda datorer [sic].

Prefekt Ingemar Ingemarsson vid ISY skickar med ett följebrev där han bland annat skriver:

Såvitt vi vet finns det i Sverige ingen liknande förening, vars medlemmar har datorn som hobby. Vi tror att verksamheten inom LYSATOR kan komma att bidra till bättre kontakter mellan lärare och studenter och till bättre anknytning mellan verklighet och teoretiska studier.

1973

Mars

8/3 Efter sammanträffanden och diskussioner mellan de tidiga Lysiterna och SAAB-folket kommer ett erbjudande om en D21-dator. Bland villkoren återfinns följande:

Att Lysator förbinder sig att inte ställa anspråk på Datasaab vad beträffar reservdelar och komponenter eller annat underlag. Ej heller på reparation eller servicetjänster.

Datasaab kommer dock att i mån av möjlighet vara villiga att leverera delar och komponenter till gängse försäljningspris.

9/3 Linköpings högskolas första civilingenjör, Thomas Nielsen, utexamineras från I-linjen.

29/3 Datorföreningen Lysator håller konstituerande föreningsmöte. Föreningen firar sedan dess födelsedag den 29 mars.

I mötesprotokollet kan man läsa att interimsordföranden Kjell Ståhlbom väljs till ordinarie ordförande. Tord-Jöran Hallberg väljs till föreningens inspektor, en post som han omvalts till under alla år fram till sin pension. Bland övriga poster som besätts återfinns utöver de vanliga en del mera udda, som t.ex. hardwarechef, softwarechef samt försteförvaltare av kompilator. Medlemsavgiften sätts till tio kronor.

De ursprungliga stadgarna (sida 1, sida 2 och sida 3) som antogs under mötet finns också bevarade.

Riksdagen beslutar, efter en proposition, att TV-undervisning inte längre ska vara obligatorisk för LiH. Från och med nu ska högskolan själv få bestämma hur mycket och på vilket sätt man vill använda TV-undervisning.

Maj

25/5 Detta datum anländer D21-utrustning från SAAB enligt packnotan. Centralenheten är utrustad med 16 kiloords minne.

Datordelarna från SAAB räcker inte för att få ett fungerande system. Man vänder sig därför till statskontoret, som handlar med alla datorer inom statsförvaltningen, och får tag på en D21 i Göteborg som ska håller på att bytas ut. En lastbil med prylar från den forslas till Linköping.

Tillsammans med D21:an får Lysator även en minidator, Varian 520.

September

Teknologkåren föreslår att den tekniska fakulteten officiellt ska få benämnas Linköpings Tekniska Högskola. Den främsta anledning är presumtiva studenter annars tvivlar på att utbildningen är av samma klass som på de vedertagna tekniska högskolorna. Tekniska fakulteten ställer sig bakom, och med rektors tillstyrkan skickas förslaget i december vidare till universitetskanslersämbetet.

November

28/11 Lysator inbjuder till invigning av '1 st D21 och 2 st plotter/bandaggregat'. En rad D21-pionjärer med Viggo Wentzel i spetsen är inbjudna, och det bjuds på föredrag samt öl och mackor. Högskolans nyhetsblad har ett litet bildreportage och skriver:

Radio- och andra amatörer har ju funnits länge. I våra dagar har kretsen utökats med dataamatörer, som vid högskolan samlats i föreningen LYSATOR.

December

Under året introducerar Scelbi Computer Consulting Company den första mikrodatorbyggsatsen i USA, Scelbi-8H, baserad på Intel 8008.

1974

Under en tid har man i Lysator funderat på att bygga en egen dator. Man diskuterar ett koncept med massminne, centralenhet och en TV-tillsats som gör att man kan använda TV:n som display. Man är också överens om att det måste bli en 16-bitarsdator, eftersom en 8-bitarsdator verkar för liten. Efter ett tips från Bud Lawson bestämmer man sig för att använda bit-slice-kretsar från National Semiconductor som byggstenar.

Under 1974 söker projektgruppen pengar från STU, Styrelsen för Teknisk Utveckling. Professorn i datamaskinsteknik, Per-Erik Danielsson, ställer sig bakom ansökan på 51000 kr, och som projektledare anges föreningens inspektor Tord-Jöran Hallberg. Lys-16 kallas i ansökningshandlingarna för 'minimaldatorn'.

Pengarna beviljas, och konstruktionen börjar. Ansvarig för den blir Jan-Erik Stjernvall, som innan dess aldrig hållit i en lödkolv. Han lär sig snabbt.

April

1/4 Intel introducerar mikroprocessorn 8080. Den består av 6000 transistorer, har 8-bitarsbuss och 64 kilobytes adressrymd. Klockfrekvensen är 2 MHz.

Samma år introducerar Motorola sin första mikroprocessor, 6800, bestående av 4000 transistorer.

Juli

Radio Electronics publicerar en artikel om hur man bygger den 8008-baserade mikrodatorn Mark-8, konstruerad av Jonathan Titus.

December

5/12 Elektronikföreningen Admittansen bildas.

Popular Electronics publicerar en artikel om MITS Altair 8800, en 8080-baserad mikrodator. Datorn på framsidan av tidningen är fejkad, eftersom ingen riktig dator fanns tillgänglig.

Under året utvecklas operativsystemet CP/M för 8080-datorer av Gary Kildall.

1975

April

Lys-16 presenteras på den RVK, Radiovetenskapliga konferensen, i Linköping. Kanske fungerade prototypen till och med redan.

Maj

Lys-16 presenteras av Robert Forchheimer inför 350 personer på Svenska radioklubbens 50-årsjubileium på KTH. Pionjärerna hävdar bestämt att maskinen fungerade då.

Under en annan visning, för matte- och fysiklärare på Skolöverstyrelsen, har man inte lika stor tur. Under resan till Stockholm skramlar datorn och den terminalen sönder i Roberts Renault 4, så man tvingas demonstrera BASIC med terminalen i lokalmod. Ingen i publiken reagerade inför detta.

14/5 På ett Lysatormöte redogörs det för att det redan finns tio till femton säkra köpare i och utanför föreningen, som vill köpa en Lys-16 i byggsats. Komponenterna beräknas kosta ungefär 4000 kronor. Efter en artikel i Modern Elektronik hör dessutom ett femtiotal intresserade personer utanför Linköpingsregionen av sig.

Det bildas en arbetsgrupp för Lys-16 med olika poster för teknik, ekonomi, inköp, byggbeskrivning, lådkonstruktion och programvara. Ett särskilt Lys-16-konto öppnas eftersom folk börjat skicka in pengar till föreningen.

Juni

Jan-Erik Stjernvall och Robert Forchheimer presenterar Lys-16 på konferensen 'Mini and Micro Computers' i Zürich. Jan-Erik presenterade 'Lys-16 - the Computer Kit Project' medan Robert pratade om en simulator för Lys-16 skriven i BASIC.

MOS Technology annonserar att 6501 och 6502 finns att köpa billigt. En 6502 kostar ungefär en sjättedel av vad en 8080 kostar.

Under året lanserar också en rad företag egna mikrodatorer, t.ex. IMSAI 8080.

September

D-linjen (datorteknik) startas denna höst. En anledning till D-linjens tillkomst är de rekryteringsproblem man har upplevt främst till Y- och M-linjen, med ett bottenrekord 1972 (300 förstahandssökande till 610 platser totalt på LiH).

Den nya linjen får från början 30 platser och har två sökande på var och en av dessa, och får alltså ses som en framgång.

Ett brev skickas ut till Lys-16-intresserade. Med i brevet finns en beställningslapp. Den hugade spekulanten måste förskottsbetala 1000 kr till projektkontot, och anmälan är bindande för upp till 4500 kr.

Efter att fyrtio anmälningar kommit in sätter man stopp.

En av tidningarna som uppmärksammar Lys-16 under året är Elektroniknyheterna, som i en artikel (sida 1 sida 2, sida 3 och sida 4) skriver:

Hemdatorn är här... kraftfull minidator kostar 5000 kr att bygga ... om Du använder Din TV som bildskärmsterminal och audiobandspelaren som massminne!

December

Vid jultid beställs komponenterna från Ferner Elektronik med hjälp av pengar från förskottsbetalningarna. Kompontenterna läggs upp på ett bord i ISY:s seminarierum och föreningens medlemmar hjälps åt att plocka ihop byggsatslådorna.

1976

När Lys-16-satserna är ivägskickade börjar man fundera på nya möjligheter. Mjukvara diskuteras, bl.a. BASIC och tänkbara bättre alternativ.

Den nya professorn i datalogi, Erik Sandewall, söker efter sin installationsföreläsning upp Robert Forchheimer och talar om att han vill köpa Lys-16 till den nya institutionen. Efter anbudinfordran från utrustningsnämnden så offererar Lys-16-gruppen tio byggsatser för 45000 kr.

I ISY:s tidning Systemnytt kan man läsa:

Slutligen kan nämnas att antalet examensarbeten som direkt är knutna till LYS-16 för närvarande uppgår till 15, varav 4 på ISY. Antalet personer som helt eller delvis är inkopplade på projektet är nio, de flesta studerande vid teknisk fakultet och Lysatormedlemmar.

Under våren 1976 planeras ännu en byggsatsomgång, eftersom det strömmar in beställningar (bland annat de tio från Erik Sandewall). I föreningen görs ett litet reklamblad (sida 1, sida 2).

Att göra en andra omgång ideellt känns tungt, och diskussionerna om en kommersialisering tar fart. Det blir dock inget Lys-16-företag. Istället säljs rättigheterna till företaget ATEW i Flen. Lysator får sex procent i royalty på varje såld maskin. Reklamen består bland annat av särtryck ur Elektroniktidningen (sida 1, sida 2, sida 3, sida 4).

Detta år utvecklas den första versionen av UUCP på AT&T i USA.

Januari

Tekniska fakulteten klargör att LiTH är ett samlingsbegrepp för den tekniska fakulteten och dess utbildningsnämnd.

Mars

Steve Wozniak och Steve Jobs blir klara med kretskortet till Apple I, en 6502-baserad mikrodator med 4 kilobyte RAM. Ungefär 200 maskiner byggdes.

Juli

Zilog presenterar mikroprocessorn Z80, en förbättrad version av Intels 8080.

Oktober

11/10 ISY publicerar en rapport om Lys-16. Delar av den finns som inscannade sidor här: 0, 1-1, 1-2, 2-1, 2-2, 2-3, 2-4, 2-5, 2-6, 2-7, 2-8, 2-19, 2-20, 2-21, 3-1, 3-2, 3-3, 3-1-1, 3-1-2, 3-1-3, 3-1-4, 3-1-5, 3-1-6, 3-1-7, 3-1-8, 4-1-1, 4-1-2, 6-1, 6-2 och 6-3.

1977

April

Commodore presenterar den 6502-baserad mikrodatorn PET. Apple presenterar Apple II, också den byggd runt 6502.

Augusti

Radio Shack introducerar den Z80-baserade mikrodatorn TRS-80.

Mot slutet av 1977 skaffar Lysator en ny D21 från Hersby skola på Lidingö. Den behövs, eftersom den gamla anläggningen inte längre fungerar.

1978

April

4/4 Lysator firar femårsjubileum, med bland annat Lysatorbakelser. Lagom till jubileet fungerar Lysators D21-system igen. Man kan kompilera Algol-Genius-program på datorn, som har 16 kiloord minne (24 bitar) och åtta bandstationer.

Lysator håller på att bygga tre Lys-16 och sex Termilyser till föreningen. Av dessa är en respektive två klara, 'med det normala antalet buggar'.

På den administrativa fronten kan noteras att Lysator i och med stadgeändringen den 3 mars inte längre har separata 'softwarechefer' och 'hardwarechefer'. Istället införs begreppet 'systemchef'. Medlemsavgiften är 20 kr/år.

Maj

23/5 ATEW, företaget som tillverkar och säljer Lys-16 kommersiellt, ställer in betalningarna. Detta syns bland annat i följande brev om royaltyunderlag. Ett intressant stickspår är att även Ferner Elektronik, som levererade bit-slice-kretsarna till Lys-16, gick omkull under Lys-16-projektets gång.

Juni

8/6 Intel introducerar mikroprocessorn 8086. Den består av 29000 transistorer, har 16-bitarsbuss och 1 megabytes adressrymd. Klockfrekvensen är 5-10 MHz. Varianten 8088 med 8-bitarsbuss introduceras nästan ett år senare, den 1/6 1979.

December

Epson introducerar matrisskrivaren MX-80. Samma månad presenterar Atari sina 6502-baserade hemdatorer Atari 400 och Atari. De börjar dock inte säljas förrän oktober 1979. Under året levereras också de första Space Invaders-arkadspelen av Taito.

1979

Hos Lysator finns, förutom D21 och andra större datorer i mer eller mindre fungerande skick, en Apple II samt en ABC 80. Den senare är utlånad av Luxor. Medlemsregistret körs dock på D21-systemet.

Detta år sker den första USENET-kommunikationen mellan två datorer i USA.

Detta år introducerar Motorola 16-bitarsprocessorn 68000.

1980

Februari

Sinclair ZX80 introduceras (datumet gäller USA).

Juni

Usenet kopplas till ARPANET för första gången hos UC Berkeley.

1981

Detta år startas BITNET och CSNET.

Januari

Commodore introducerar VIC-20, en hemdator baserad på mikroprocessorn 6502A.

Mars

Hemdatorn ZX-81 från Sinclair Research introduceras.

Augusti

IBM presenterar den första modellen av IBM PC, baserad på Intel 8088 och med operativsystemet MS-DOS, som Microsoft köpt månaden innan från ett mindre företag.

1982

Datorföreningen Ctrl-C startas av studenter på M-linjen, från början för att administrera teknologernas användning av skolans datorer. Medlemsbasen breddas dock med åren.

Januari

Commodore presenterar Commodore 64, en 6510-baserad hemdator med 64 kilobyte RAM.

Februari

Sun Microsystems grundas.

1/2 Intel introducerar mikroprocessorn 80286. Den består av 134000 transistorer, har 16-bitarsbuss och 16 megabytes adressrymd (1 GB virtuellt). Klockfrekvensen är 8-12 MHz.

Juni

Hemdatorn ZX Spectrum från Sinclair Research recenseras i Personal Computer World.

September

C-linjen (datavetenskap) startas denna höst.

1983

Institutionen för Datavetenskap (IDA) bildas som självständig institution.

IDA skaffar tre LISP-maskiner från Xerox. Dessa sammankopplas via Ethernet.

Januari

1/1 Internet byter protokoll från NCP till TCP/IP.

Apple presenterar datorn Lisa, föregångaren till Macintosh, offentligt. Denna 68000-baserade dator liknar Xerox Star vad gäller användargränssnitt.

April

7/4 Sverige går med i EUnet. Den transatlantiska kapaciteten är 1200 bps vid denna tidpunkt.

1984

Mjärdevi Science Park startas för att ge högteknologiska och forskningsbaserade företag en plats nära universitetet.

På Internet introduceras DNS, Domain Name System, för att kunna hålla reda på namnen på alla datorer.

Detta år introducerar Motorola 32-bitarsprocessorn 68020.

Januari

Apple presenterar Macintosh-datorn med en uppmärksammad reklamfilm på temat 1984.

1985

Under året gör Sven Eriksson med flera en mikrokodsassembler till Lysators FCPU Cecilia. Det rör sig om en korsassembler och en länkare som körs på IDA:s PDP 11, Obelix. Programmet blir inte riktigt klart...

Juli

Commodore presenterar Amiga 1000, den första Amiga-modellen som säljs.

Oktober

17/10 Intel introducerar mikroprocessorn Intel386 DX. Den består av 275000 transistorer, har 32-bitarsbuss och 4 gigabytes adressrymd (64 terabytes virtuellt). Klockfrekvensen är 16-33 MHz.

November

Microsoft börjar sälja Windows version 1.0.

7/11 Lysator håller höstmöte. Bland annat ska man diskutera vad som ska hända med de gamla stora datorerna, de nya små datorerna, samt lokalen. Vidare ska en C-kurs diskuteras, samt hur man ska ta emot Stacken som kommer på besök den 16 november.

1986

Tryggve Holm utses till hedersdoktor. IDA får en donation från Xerox: 18 Xerox 1186 LISP-stationer, 2 Xerox 8037 arkivenheter (600 MB/st), 2 Xerox 8040 skrivare och 1 Xerox 8071 kommunikationsenhet.

SUNET, det svenska universitetsdatornätet, kommer igång med den otroliga hastigheten 9600 bps. Den svenska toppdomänen (.se) registreras detta år.

På andra sidan Atlanten skapas NFSNET som stamnät med hastigheten 56 kbps. Under detta år utvecklas också MX-poster och NNTP. 'The great USENET name change' äger rum.

1987

Lysators medlemsavgift är 64 kr/år. Under våren håller Lars Aronsson en UNIX-kurs för Lysators medlemmar. Ungefär 15 personer deltar.

Detta år introducerar Motorola 32-bitarsprocessorn 68030.

Februari

Commodore presenterar Amiga 500 och Amiga 2000.

Mars

18/3 Eftersom studentkåren håller på att få ett eget hus, Kårallen, och det som alltid råder lokalbrist, så beslutar universitetet att man inte har plats för studentföreningar längre.

I ett formellt brev skriver ISY:s prefekt Lennart Ljung:

Med beklagande nödgas vi meddela att Lysator inte längre kan få disponera några lokaler inom ISY:s område... Som en följd av ovanstående räknar vi med att Lysator-lokalen är utymd senast den 1 juni 1987. För den händelse ni önskar någon praktisk assitans vid utflyttningen är vi villiga att bistå med detta.

När Lysator nu inte får vara kvar i den 9 x 9 meter stora datorhallen i B-husets mitt börjar man leta efter alternativ. Förhandlingar med IDA ger Lysator tillgång till ett gammalt förrådsrum i källaren vid ingång B29, som sedemera kommer att bli Pul-17.

När det i samband med flytten inte finns plats att ha kvar all gammal Datasaab-utrusning försöker Lysator donera den till olika museer. Se till exempel brev till UNISYS, svar från UNISYS, svar från SAMDOK och svar från Malmö Museer.

25/3 Lysator håller vårmöte. Bland annat konstateras att Lysator har fått tillbaka sina förlorade stadgar, genom att vända sig till Förbundet Unga Forskare, som har en kopia. En moderniseringskommitte tillsätts.

Maj

Paul Svensson har hackat en fungerande mikrokodsassembler till Lysators FCPU Cecilia. Arbetet med det terminalgränssnitt för åtta linjer som han och Krister Joas påbörjat under hösten 1986 fortskrider, tyvärr sakta på grund av militärtjänstgöring.

Juni

Kårallen, studentkårens hus, invigs.

Lysator kämpar med att göra Pul-17 till ett anständigt ställe för maskiner och hackers. Detta ser vi bland annat i detta logg-fragment och denna skiss. Arbetet och flyttandet fortsätter en bra bit in på hösten.

13/6 Världshistoriens första NUCCC hålls i Linköping 13-14 juni. NUCCC tillkom på initiativ av Jacob Hallén vid Chalmers Dataförening samt Peter Löthberg och Jan Michael Rynning vid Stacken (KTH). Linköping valdes för dess centrala läge i Norden, och för att man ville sparka igång den något inaktiva föreningen Lysator.

Peter Löthberg har med sig en DEC 2020-dator och några RP06-diskenheter. Han kör sedan under helgen DECNET över sin NMT-mobiltelefon.

November

25/11 Återvinningsfirman Gotthard Nilsson intygar att de skrotat D21-, D22- och D23-utrustning från Lysator.

December

I GARB december 1987 kan vi läsa att Lysators ABC 1600, Ingrid, nu fungerar igen. Linus Tolke berättar att felet berodde på en felkopplad kabel.

I samma GARB berättar Paul Svensson om Göran Karlsons examensarbete, ASGÅRD, en föregångare till de MUD-spel som senare blir populära på Lysator och i resten av världen. ASGÅRD är ett fleranvändarspel baserat på en LISP-interpretator, en fleranvändardatabas, en flexibel parser, med mera. Systemet är skrivet i C under BSD Unix 2.9 på en PDP 11. Avsaknaden av processkommunikation i denna Unix-variant gör ASGÅRD slött, eftersom filer används för processkommunikation.

1988

SUNET börjar använda TCP/IP vid sidan om DECNET. Sverige kopplas mot slutet av året ihop med NSFNET, Internets stamnät i USA.

Januari

Spectrum Holobyte introducerar datorspelet Tetris.

Juni

6/6 En grupp Lysiter med Henrik Nilsson i spetsen bygger golv på sandfiltret i Pul-17, så att lokalen kan utnyttjas mera effektivt.

16/6 Intel introducerar mikroprocessorn Intel386 SX, som till skillnad från normalvarianten Intel386 DX har 16-bitarsbuss.

Augusti

I GARB augusti 1988 skriver Paul Svensson och Inge Wallin om Lysators FCP Cecilia. I januari i år var terminalgränssnittet klart, och mikroFORTHen (som kör helt i mikrokodsminnet) fungerar och har drygt 300 ord. Lysators ABC 1600 Ingrid agerar diskserver, då Cecilia saknar eget sekundärminne. I artikeln presenteras planer för en fleranvändar-FORTH som ska använda fler delar av FCPU:n och tillåta flera samtidiga processer. Denna fleranvändar-FORTH blev aldrig implementerad.

I samma nummer skriver Linus Tolke om Ingrid (ABC 1600) och konstaterar:

Flera Lysatormedlemmar har under det senaste året införskaffat en ABC 1600. Dessutom har Lysator en egen maskin, Ingrid, som står i lokalen. Trots flera problem med maskinerna är Ingrid mycket använd. Det kan ju i och för sig bero på att det är den enda maskin i Lysators ägo som fungerar och som man kan göra något med. STEParna är inte så roliga att jobba med, Cecilia har ännu inte något OS och DEC-2020 (Li?) snurrar inte än.

Av Pär Emanuelssons artikel i samma GARB får vi reda på att Lysator håller på att bygga en CD3200, en datorbyggsats från Chalmers Datorförening. Till denna maskin vill han bygga en anpassningsenhet så att den kan använda de CDC BR3B5-diskar som Lysator har.

Oktober

13/10 IDA håller avskedskalas med skumpa för Obelix, den PDP-11/70 som använts i nästan ett decennium. Datorn, som består av fyra skåp (CPU, minne, band/skivminne samt terminalmux) släpas någon vecka senare ner till Lysators lokal. Maskinen ägs fortfarande av IDA, men får enligt avtal förvaltas av Lysator.

November

1/11 Den ökända Internetmasken, ett program som skrivits för att 'fortplanta' sig mellan maskinerna, infekterar ett stort antal datorer. Detta händer någon vecka innan Sverige kopplas ihop med NSFNET, så masken når inte Sverige.

December

I GARB december 1988 kan vi läsa om hur Inge Wallin och Paul Svensson planerar en C-kurs inför läsperiod 3 (1989). På Linköpings universitet finns ingen C-kurs vid denna tid.

Medan planerandet pågår går Lars Aronssons UNIX-kurs 'Från NOLL till UNIX på fem kvällar' från våren 1987 i repris. Efter reklam på ett gemensamt värvningsmöte för Lysator och Ctrl-C den 8/11 och annonsering i Linus-KOM och USENET kommer 44 personer till den första lektionen. Även här konstateras av LiTH inte ger en kurs som motsvarar denna.

I samma GARB kan vi läsa att väggarna runt sandfiltret har tapetserats och att utrymmet möblerats. Kabelränna och uttag har satts upp. Kylvatten ska enligt uppgift också äntligen vara på väg. Detta behövs, eftersom temperaturen i lokalen är över 30 grader.

1989

Februari

I Februari 1989 lanserar Free Software Foundation, (FSF), GNU General Public License (GNU GPL) version 1.

April

1/4 Lysator firar sextonårsjubileum. Ett antal Lysator-pionjärer är inbjudna, och dessutom står ett antal svenska datorpionjärer på talarlistan: Sven Yngvell (om datorn SARA), Viggo Wentzel (om Datasaab D21), Robert Forchheimer (om Lys-16) samt Peter Löthberg (om SUNET och Stackens nya lokal). Under dagen bjuds det på Lysatorbakelser, och på kvällen avnjuts en trerättersmiddag på Herrgår'n.

Peter Löthberg har med sig en diskpacke TOPS-20 med DECNET till Lysators DEC 2020 eLinor som fungerade för första gången kvällen innan. Under dagen installerar Peter ett 19200 bps-modem utlånat av LIDAC och Lysator får kontakt med SUNET via datorn Clover på ISY.

Skolans andra datorförening, Ctrl-C, överlämnar en jubileumsterminal som gåva. Den kommer senare till användning som extra konsol till eLinor.

1/4 I Peter Löthbergs föredrag på Lysatorjubileet berättar han att SUNET för närvarande består av ett antal 64 kbps-linjer till Stockholm. En andra stjärna planereras till Linköping.

Juni

Lysator har ett konto på ISY-maskinen Bachelor, en Sun 2/120. Där kan Lysiterna läsa news, hacka GCC med mera. 80 MB disk finns.

22/6 IDA väljer Sun som leverantör av nya datorresurser till institutionen. I första omgången beställs 145 SPARCstation 1 arbetsstationer, 8 servrar och 8 laserskrivare.

Juli

Nintendo introducerar Game Boy. Processorn är en 1.1MHz version av 6502.

September

Next släpper NextStep v1.0 och börjar leverera Next Computer Systems.

Oktober

Sex personer från Lysator och Ctrl-C reser til Estland för att träffa studenter vid Tallins tekniska universitet.

April

10/4 Intel introducerar mikroprocessorn Intel486 DX. Den består av 1200000 transistorer, har 32-bitarsbuss och 4 gigabytes adressrymd (64 terabytes virtuellt). Klockfrekvensen är 25-50 MHz.

December

Sun besöker universitetet för att fira försäljningen av SPARCstationer till IDA. Elis Nemes inbjuds till Lysators lokal Pul-17 av Magnus Redin och Thomas Bellman. Sun går med på att donera tre Sun 3/50 arbetsstationer till Lysator på villkoret att Lysator kastar ut sin gamla PDP 11/70, Obelix.

1990

I början av året kommer diskussionerna igång om ett nytt KOM-system, som senare utvecklas till LysKOM. Bland de tappra själarna märks Per Cederqvist, Peter Eriksson, Lars Willför, Linus Tolke, Lars Aronsson och Thomas Bellman. Tidigt bestämmer man sig för en client-server-modell. Arbetet utsätts för ett allvarligt hot då Chalmers Datorklubb startar sitt MUD-spel...

Under våren startar också ickeföreningen Lysfika, som säljer fika till sig själva och Lysators medlemmar. Lysators egen fikaverksamhet lades ner efter massivt svinn.

Under året moderniserar IDA sina datorresurser för undervisningen: DEC-stordatorn åker ut och ett antal SPARCstation 1:or från Sun installeras.

ARPANET läggs ner detta år.

Januari

Motorola introducerar 32-bitarsprocessorn 68040, som innehåller 1,2 millioner transistorer. Det dröjer ungefär ett år innan den finns tillgänglig på marknaden.

Apple slutar tillverka Machintosh-II-datorer.

Februari

27/2 Som utlovat donerar Sun tre Sun 3/50 arbetsstationer med 4 MB RAM vardera och två diskar med en total kapacitet på 210 MB. Maskinerna döps till Lage, Lave och Laila efter dagens namnsdagsbarn.

April

I GARB april 1990 kan man läsa om ett antal projekt på Lysator: CD3200-byggsatsen är nästan klar, terminalväxeln YODA har inga linjer inkopplade och kabel ska dras till Ctrl-C:s lokal i A-huset. På önskelistan för mjukvara står OS till CD3200, TCP/IP till eLinor samt mer arbete på LysKOM.

I artikeln konstateras att Lysators DEC-2020 eLinor är den maskin som man för närvarande kan vara flest användare på. Förutom de fem terminalerna i Pul-17 kan man komma åt eLinor över DECNET. Dessutom körs Lysators medlemsregister på denna dator.

Utöver eLinor finns Ingrid (Lysators ABC 1600), Bachelor (en Sun 2/120 på ISY som Lysiter kan köra news med mera på) samt de tre Sun 3/50-datorerna Lage, Lave och Laila (som redan har trångt på disken).

3/4 Natten mellan 2 och 3 april, vid midnatt, sänds det första Natthack-programmet på Radio Ryd. Programmen fortsätter en bra bit in i 1991 med ett program per vecka och görs av Kjell Enblom, Jonas S Karlsson, Linus Tolke, Thomas Bellman, Nils Olof Paulsson, Per Eric (purjo, även känd som AntonYmer) Johnsson (numera Hampusgård) och Bengt-Olov Hedlund.

De flesta programmen hade ett speciellt tema, till exempel Lisp, inkrementella språk och andra lite udda programspråk, Algol-språk, datorsäkerhet och datorhistoria. I varje program fanns även med datornyheter och ett par hackeruttryck.

17/4 Första notisen i Changelog-filen för LysKOM-servern skrivs av Per Cederqvist på datorn Lage.

20/4 Det som ska bli NannyMUD tas hem av Mats Persson. En kort tid heter spelet MajMUD efter datorn Majestix på IDA som det kör på. Lite senare flyttar spelet till Brutalix och kallas BrutalMUD.

Maj

Lysator får en Sequent Balance 8000 med 12 NS-32032-processorer på 10 MHz, 10 MB RAM, streamer, 1/2-tums-bandstation, ethernet samt 48 serieportar från Nokia. Datorn har stått som hemdator hos Pekka Akselin, efter att en gång i tiden ha införskaffats av Ericsson då de funderade över vilken slags UNIX-maskiner de skulle sälja. Maskinen döps till Nanny. En 130 MB-disk som suttit i en GOP-dator på ISY kopplas in.

Fleranvändarspelet NannyMUD flyttar från IDA till Lysator och får sitt namn från maskinen den körs på.

Microsoft släpper Windows 3.0.

Svensk datorpress skriver om den nya Amiga 3000 som är utrustad med processorn 68030 från Motorola.

Juni

15/6 Linus-KOM (som var av typen QZ-KOM, v6, svenska versionen) stängs av eftersom den DEC-2065 som kör systemet ska kastas ut. En fest hålls för att uppmärksamma händelsen. Innan avstängningen har Linus-KOM ungefär 300 användare. Denna månad startas den första prototypservern för LysKOM, som ska ersätta Linus-KOM.

Juli

25/7 Klockan 13:03 skapas det första mötet 'Presentation (av nya) möten' i den 'riktiga' LysKOM-databasen. Den server som används är primitiv. Ett shellscript skickar en signal var 15:e minut till servern, som då sparar hela databasen. Detta ger upphov till långa pauser i KOMmandet då texten 'Databasen sparas - vänta ett litet tag' dyker upp.

Augusti

Lysators DEC-2020 eLinor drabbas av blixtnerslag och strömavbrott.

Oktober

4/10 LysKOM invigs officiellt efter årsmötet.

24/10 Fyra Lysiter deltar i en programmeringstävling via Internet. Under tre timmar hackar Thomas Bellman, Inge Wallin, Thomas Padron-McCarthy och Ture Pålsson för Lysators ära, på de sex problemen som delas ut via e-post. Laget löser två problem i tid och hamnar på sjuttonde plats i den öppna klassen (plats 26 totalt).

November

I GARB november 1990 läser vi bland annat att Lysator fått skärmar till Sun-stationerna. På Nanny har tre modem donerade av Televerket kopplats in. Modemen är nästan ständigt upptagna. Medlemsavgiften är 96 kr/år.

9/11 LysKOM flyttar till Nanny. Databasfilen är ungefär 1,5 MB och servern tar 2 MB RAM under drift. Klientutvecklarna tror fortfarande att TTY-klienten skriven i C ska bli normalklient. I väntan på den har Per Cederqvist skrivit en klient i Emacs Lisp. En användarhandledning för denna klient finns med i GARB november 1990.

1991

Februari

10/2 Per Cederqvist och Inge Wallin hackar om LysKOM-servern så att texterna sparas för sig och tidpunkter sparas som time_t istället för struct tm. Detta ger en stor uppsnabbning av LysKOM-systemet.

16/2 Lysator hämtar en PDP-11/70 som David Byers tiggt från Åsö gymnasium. Obelix, den PDP-11/70 som Lysator långlånat av IDA, har aldrig fungerat och är nu utställd i förrådet. Man hoppas att ur den nya datorn Julia och Obelix ska komma åtminstone en fungerande maskin. Tillsammans med Julia kommer tre SMD-diskar à 130 MB som genast kommer till nytta på Nanny.

Det visar sig att Julia+Obelix aldrig kommer igång på Lysator. Maskinen skänks till datorföreningen Update i Uppsala. De lyckas få igång maskinen och kör BSD 2.11.

Någon vecka efter Julia-hämtningen hämtas Hoppe, en HP Series 37, från FAKAB (Plåt och Stålentreprenad AB) i Linköping. Med Hoppe kommer 400 MB disk, en 1600-bpi-bandstation, 4 HP2392A-terminaler, en HP150-persondator, 4 skrivare samt lite annat smått och gott. Hoppe är en 16-bitars stackbaserad maskin för administrativa tillämpningar, har 1 MB RAM, 14 serieportar, HPIB-gränssnitt och operativsystemet MPE V/E. Tyvärr följer det inte med några kompilatorer till Hoppe.

Mars

LysKOM-servern förses med en multiplexer, så att fler än fjorton personer kan köra mot den samtidigt. Det är Nannys begränsning på antal fildeskriptorer per process som tvingar fram detta.

April

Ansvariga myndigheter underkänner elinstallationerna i Pul-17.

I GARB april 1991 kan den intresserade läsa att LysKOM-projektet går vidare med stormsteg, samt att NannyMUD växer trots problem med diskarna. NannyMUD har nu över 90 wizards och mer än 1000 spelare.

DEC-2020-datorn eLinor är åter död efter en kort tids funktion. Sequent-datorn Nanny och Sun-datorerna Lage, Lave och Laila lever dock, de senare med (inte helt buggfria) SunOS 4.1.1 som OS. Ordförande Peter Eriksson skriver om arbeten som behöver utföras:

Nu återstår bara att reparera Yoda, få tag på programvara till Hoppe, få igång Julia och eLinor. Fixa ett (eller båda!) av Nannys två trasiga terminalkontrollers (det är slut på lediga serieportar hos henne nu...), fixa seriesnörena mellan Ingrid och Nanny, städa i förrådet (någon som vill köpa en gammal DataSAAB-dator? :-), hacka vidare på LUNATIX (Lysators egen Unix på Nanny...) med _mycket_ mera! Kom gärna ner till Pul17 och hugg tag i allt som behöver fixas.

22/4 Intel introducerar mikroprocessorn Intel486 SX. Till skillnad från normalvarianten Intel486 DX saknar denna modell inbyggd flyttalsprocessor.

Maj

Apple Computer börjar leverera Mac OS 7.0 två år efter att det annonserats.

Juni

I Juni 1991 lanserar Free Software Foundation, (FSF), GNU General Public License (GNU GPL) version 2.

7/6 Sun donerar tre Sun 3/80-arbetsstationer (som döps till Robert, Robin och Ruben) och en Sun 4/380-server (som döps till Lysator). Arbetsstationerna har 16 MB RAM vardera men inga diskar (förutom en flexskiveenhhet på Robert). Servern har 32 MB RAM och 1800 MB ESMD-disk.

LysKOM-servern flyttar från Nanny till Lysator. Någon gång under våren eller sommaren skrivs LysKOM-servern om så att databasen sparas en bit i taget, istället för att sparas i klump.

Juli

3/7 Linus Torvalds vid Helsingfors universitet i Finland meddelar att han jobbar på ett Minix-projekt. Detta projekt kommer att utvecklas till det fria operativsystemet Linux. Lysator är inte delaktigt i Linuxutvecklingen på något formellt sätt, men Linux är viktigt för många av våra medlemmar.

29/7 SvenskMUD, det första svenskpråkiga MUD-spelet, startar.

September

Källkod för Linux 0.01 distribueras.

2/9 Nils Olof Paulsson (noppe) skriver det hundratusende inlägget i LysKOM.

16/9 Version 1.0 av LysKOM-servern checkas in.

18/9 Första kurstillfället av fem i Linus Tolkes kurs i Emacs Lisp. Den sista träffen är 16 oktober.

Oktober

23/10 Lysator, KBS (Kungliga byggnadsstyrelsen) och Linköpings universitet träffas på initativ av Magnus Redin för att diskutera Lysator behov av nya lokaler. Det beslutas att Lysator får arrendera mark för en symbolisk summa, om vi kan skaffa en ny byggnad på något sätt.

November

Duke University i USA håller sin Internet Programming Contest för andra året. Även detta år deltar Lysator, och laget Team Lysator vinner undergraduate-kategorin. Laget bestod av Torbjörn Axelsson (MeTa), ceder (Per Cederqvist), Leif Stensson och Mattias Wingstedt.

6/11 Lysators styrelsemöte behandlar klagomålen från Statens Elektriska Inspektion, östra distriktet, på Pul-17:

Teknologrum för data.

Den fasta installationen är ej utförd på ett föreskriftsenligt sätt. Installationen skall av behörig installatör rättas.

Statens elektriska inspektion gav universitets hyresvärd KBS ett ultimatum: senast vid årsskiftet skulle problemen vara lösta. Brandmyndigheterna var inte heller helt nöjda med Pul-17.

December

6/12 Lysator lovas få baracker som har varit pastorsexpedition i Landeryd i utkanten av Linköping. Sammanlagt rör det sig om sju barackmoduler som sitter ihop. Tillsammans med elektronikföreningen Admittansen, vars styrelsemedlem Mikael Olofsson tipsat om baracken, bestämmer man att arbeta för att detta ska bli föreningarnas nya lokal Q-huset.

I GARB december 1991 läser vi att LysKOM har passerat 150000 inlägg och att servern kommit upp till version 1.0. Lysator har nu över 200 medlemmar och en medlemsavgift på 128 kr/år.

Sedan förra GARB kom ut i april har Lysator varit hos HP i Kista och hämtat tre Apollo-arbetsstationer och sex HP7935-diskstationer. Lysator väntar på en HP-arbetsstation så att diskarna kan göra mer nytta än de kan nu på Hoppe.

I detta nummer gör dessutom Linus Tolke reklam för SvenskMuD, där han är gud, samt för archie, ett program för att hitta bland alla filer som finns tillgängliga via FTP.

I en GARB-artikel presenterar Magnus Redin en första modern version av Lysators RydNet-projekt, som ska ge datornät till studenterna i Ryd. Förutom Magnus märks också Kjell Enblom tidigt. Kabeldragningen har redan börjat så smått. Man tänker använda en tvåpars fast lina på 19200 bps hyrd av Televerket för att få kontakt med Lysator. Samtidigt planerar man att använda LocalTalk (Apples inte helt snabba LAN-standard) i nätet. Detta sker aldrig.

1992

Under året flyttar NannyMUD från datorn Nanny till datorn Lysator.

Januari

12/1 Linux 0.12 släpps. Från om med nu sprids Linux snabbare.

17/1 De tre föreningarna Lysator, Admittansen and Ctrl-C träffar KBS och de institutioner som lovat hjälpa till med lokalfrågan (IDA, ISY, IFM och IKP) för att diskutera Q-huset. Ctrl-C tvingas med i projektet mot sin egen och de andra föreningarnas vilja, eftersom universitetet vill ha bort dem från deras lokaler i A-huset.

Februari

4/2 Ulf Henriksson (prefekt på ISY) skickar ett brev till KBS där han intygar att de fyra sponsrande institutionerna (IDA, ISY, IFM och IKP) kommer att betala för flytten av Q-huset från Landeryd till universitetsområdet. I brevet skriver han att institutionerna är beredda att betala högst 15000 kr vardera årligen under fem år, samt att det bör bildas en styrgrupp för projektet med representanter för institutionerna.

15/2 Nedplockandet av Q-huset inför flytten börjar. Snön vräker ner, så insatserna koncentreras på inomhusarbete.

22/2 Arbetet med Q-huset inför flytten fortsätter.

27/2 Q-huset flyttas från Landeryd till en plats bakom B-huset, bredvid E++ på universitetsområdet. En intensiv bygg- och inredningsperiod börjar. Slutresultatet ser ut såhär: A.P.A. 1-20

Under denna månad startar Lysator en gopher-server för första gången. Den körs i fjorton dagar, och är sedan avstängd fram till juni månad. Sedan dess körs den kontinuerligt.

Mars

Linux 0.95 släpps.

April

Microsoft släpper Windows 3.1.

Maj

Arbetet med Q-huset fortsätter, vilket framgår av följande dagboksfragment och denna ritning.

Juni

25/6 Elinstallationerna i Q-huset är färdiga och ethernetsladden kopplas in till universitetsnätet.

26/6 Lysator är för andra gången värd för NUCCC, Nordic Universitety Compuer Clubs' Conference, under tiden 26-28 juni. Under konferensen bestäms det att alla datorklubbarna ska starta gopher-servrar för att presentera sig. Lysators gopher-server återstartas.

Juli

20/7 SYSTAT nr 1 kommer ut. Detta är det första numret av Magnus Redins elektroniska nyhetsorgan för Lysators medlemmar, sponsorer och andra intresserade.

I nyhetsbrevet står att en stor del av Lysators arbetsstationer är nere i väntan på kyla och att servern (som heter Lysator) ska flyttas till Q. Vidare konstateras att fanservern, Lysators SF-databas via gopher, snart ska vara i drift, och att Mattias Wingstedt snart byggt ett häftigt kodlås till Q-huset.

Augusti

I GARB 1992 är det stora ämnet givetvis Lysators flytt till Q-huset. Vidare meddelas att föreningen nu har 230 medlemmar, en medlemsavgift på 128 kr/år och nya stadgar, eftersom de gamla var lite väl generösa. De gamla stadgarna gav vem som helst i världen som studerade på ett universitet rätt att gå med i Lysator. De nya begränsar denna rätt till stundenter och anställda vid LiU. Övriga antas endast efter styrelsebeslut. Det är främst rädslan för vad som kan hända med nätanslutningen som motiveras detta.

I samma nummer presenterar Lars Aronsson gopher-systemet i en artikel med titeln 'Jordekorrarnas liv och leverne'. Jonas Yngveson skriver om den ABC80-emulator han och Niclas Wiberg hackat för X - xabc80.

I GARB augusti 1992 presenteras också en av Lysators systerföreningar: LUDD, Luleå högskolas datorförening. LUDD har sedan föreningen grundades under 1991 samlat på sig ett drygt hundratal medlemmar, en SUN-server och ett antal VAX:ar. De senare används för LuddKOM, MUD och en FTP-area.

Lysator får (långtidslåna) en PC från Dell. Det första som görs med den är att utplåna medföljande Microsoftprogramvara och istället installera Linux 0.95.

30/8 I SYSTAT nr 2 finns en blänkare för Lys-32-projektet: det finns 10000 kr i projektpengar öronmärkta i Lysators kassa för att bygga en egen mikrodator runt någon 32-bitars-CPU. Vidare konstateras att de flesta arbetsstationerna nu är igång igen efter flytten till Q. Lage, Lave och Laila, Lysators tre första Sun-datorer, finns dock inte mer efter lite hårdvarurockader och namnbyten.

September

22/9 Q-huset invigs officiellt av prorektorn och Suns svenske VD, med bland annat hålremseklippning. SYSTAT nr 3 rapporterar angående invigningsgåvor:

KBS skänkte en tavla med lokalt linköpingsmotiv, Hasselblads elkonsult skänkte 4 kg kaffe, Sun skänkte två 4/110 arbetsstationer, CD (Chalmers Datorförening) skänkte en takfläkt och LUDD (datorföreningen vid Lule högskola) skickade ett flott telegram.

De donerade arbetsstationerna döps till Hennes och Mauritz.

Oktober

16/10 Lysiterna Lars Aronsson, Mikael Cardell, Magnus Redin och Calle Dybedahl besöker tillsammans med 350 andra gäster Datasaabs hemvändardag, som hålls för att fira trettioårsjubileet av den första D21-leveransen.

20/10 Klockan tio på kvällen loggar Kjell Enblom in på Lars Aronssons dator via RydNet, i den första dokumenterade kommunikationen över det nät som håller på att byggas.

November

2/11 SYSTAT nr 4 rapporterar att Lysator har fått Quetzalcoatl, en Pyramid 90x, från Thomas Tornblom, i utbyte mot en 300 MB SCSI-disk som vi i sin tur fått från Olivetti. Quetzalcoatl har 8 MB RAM och 2 * 430 MB disk.

I samma SYSTAT redovisas Lysators bokslut för 1991/92, med en omsättning på 34966 kr och ett utgående eget kapital på 36741 kr. RydNet, som redovisas separat, hade en omsättning på 23159 kr och en utgående skuld på 11 573 kr.

30/11 I SYSTAT nr 5 kan vi läsa att Lysator fått Konrad, en SPARCstation 1+, av Sun. Detta är den första Lysatorarbetsstation som är snabbare än IDA:s elevdatorer.

30/11 SYSTAT nr 5 meddelar en glädjande nyhet: företaget Waves (numera LysCom) AB i Lysekil donerar en radiolänkantenn (som klarar upp till 2 Mbps) till RydNet-projektet. Antennen i Ryd ser du på bilderna: K.G.E. bk4-link6 och A.P.A. 2-17

Donationen innebär att RydNet slipper hyra en långsam och dyr fast ledning av Televerket för att få kontakt med Lysators nät, i väntan på den fiberkabel som är det långsiktiga målet.

December

Projekt Runeberg, ett öppet initiativ baserad på frivilligt arbete skapas för att ge ut elektroniska utgåvor av klassisk nordisk litteratur och konst. Namnet på projektet slås fast, en Gopher-menu skapas och iden presenteras i Lysators konferenssystem LysKOM. Inspirationen till projektet kommer från Project Gutenberg i USA.

Leif Stenssons sagoserver startas hos Lysator och svarar på brev till saga@lysator.liu.se genom att skicka en datorgenerad saga. Strax därefter svarar även dikt@lysator.liu.se och ger en datorgenererad dikt tillbaka.

1993

Under året flyttar NannyMUD till sin första dedikerade maskin, Kajsa (en Sun 3/280 med 24 MB RAM). Där tävlar den bara med BSX-Mud om CPU-cyklerna.

Februari

Lysators WWW-server startas denna månad. Lysators server är den första i Sverige som registreras hos CERN.

5/2 SYSTAT nr 6 låter meddela att Lysator för tillfället saknar ordförande, sedan Calle Dybedahl plötsligt avgått. På Q-husfronten är en uppsäkring från 35 A till 50 A på gång. Dessutom ska städning köpas, eftersom försöken att ordna städning av Q-huset ideellt inte fungerat.

Lysators mailsystem är uppgraderat från sendmail version 5 till sendmail version 6.12. Gopher-servern fungerar väl och innehåller nu Lysators stora SF-arkiv.

5/2 SYSTAT nr 6 berättar att RydNet har fått en liten datorhall på tolv kvadratmeter i Ryd.

I GARB februari 1993 rapporteras om maskiner som Lysator fått sedan förra GARB (augusti 1992): Bodil (Sun 4/280, 32 MB RAM) donerad av Sun, Dell (Dell 433TE, i486, 8 MB RAM) utlånad av Dell, kör Linux, Hennes (Sun 4/110, 8 MB RAM) donerad av Sun, Kajsa (Sun 3/280, 24 MB RAM) där NannyMUD numera körs, Konrad (Sun 4/65, 16 MB RAM) donerad av Sun, Mauritz (Sun 4/110, 8 MB RAM) donerad av Sun, kör LysKOM-servern, Quetzalcoatl (Pyramid 90x, 80 MB RAM), kör news-servern, samt Varg (Sun 3/280, 16 MB RAM).

Leif Stensson berättar i samma GARB om sin sagoserver, ett hack som genererar pariodier (?) på dåliga fantasy-uppsatser.

RydNet har två 486:or, en VAX 11/750, tre Sun 3/50, en ABC 1600 samt lite terminaler och bryggor anslutna.

Mars

6/3 Projekt Runeberg tillkännages offentligen i newsgruppen soc.culture.nordic. På grund av det stora gensvaret startas en mailinglista för projektet. På bilden A.P.A. 2-15 ser vi en bok som förbereds för inläsning som ett led i arbetet.

18/3 Helsingin Sanomat blir den första tidningen som skriver något om Projekt Runeberg.

21/3 Fyra Lysiter reser till Skottland för att hämta Maxwell, en Sequent Balance som donerats till Lysator. De återkommer med sitt byte den 27 mars.

22/3 Intel introducerar mikroprocessorn Pentium. Den består av 3,1 millioner transistorer, har 32-bitarsbuss och 4 gigabytes adressrymd (64 terabytes virtuellt). Klockfrekvensen är 60-166 MHz.

28/3 Historiens första SvenskMUD-träff hålls i Linköping.

29/3 Lysator, som nu har 350 medlemmar, firar tjugoårsjubileum. Förutom Lysatorbakelserna på dagen och banketten på kvällen består firandet av ett antal föredrag:

Pelle Dellby från Digital Equipment pratade om deras nya Alpha-arkitektur. Linus Torvalds berättade om hur Linux uppstod (det krävs arrogans, ignorans och envishet för att hacka ett OS). Slutligen talade Jacob Palme och Torgny Tholerus om hur det första svenska KOM-systemet växte fram och om sina utvecklingsplaner för KOM.

April

13/4 Peter Eriksson skriver en artikel i newsgruppen alt.clubs.compsci. Av den får vi reda på att Lysator nu har 360 medlemmar och ett antal datorer: 2 Sun 4/380, 1 Sun 4/280, 1 Sun 3/480, 4 Sun 3/280, 3 Sun 4/110, 1 Sun 3/110, 1 Sun 4/65 (SPARCstation 1+), 5 Sun 3/80, 2 Sun 3/60, 2 Sun 2/120, 2 Sequent Balance 8000, 1 Pyramid 90x, 1 HP 9000 Series 300, 1 Dell 433TE (som kör Linux), 1 ABC1600, 2 VAX 11/750 samt 4 Apollo-arbetsstationer (DN300 - DN660A).

Maj

4/5 Lysator höjer medlemsavgiften från 128 kr/år till 192 kr/år på årsmötet. Anledningen till höjningen är främst utgifter för Q, till exempel den nyanskaffade telefonen.

17/5 SYSTAT nr 7 meddelar att Apollodatorerna Amaila, Anna, Alma och Alla inte längre körs på grund av bristande intresse. Samma sak gäller för Ingrid, Lysators ABC 1600, som dessutom lider av trasig skärm.

WWW uppmärksammas i nyhetsbrevet, som förmodar att Lysator WWW-tjänst antagligen är störst i Norden.

28/5 Sista inloggningen på Ingrid innan hon går sönder. Så småningom förpassas hon till Pul 17, där hon förvaras i ungefär fyra och ett halvt år innan hon återuppstår (se 1998-01-18).

Emacs 19.7, den första offentliga versionen av den efterlängtade Emacs 19, släpps.

Juni

Lysator utsätts för ett datorintrång som tvingar de systemansvariga att kapa kontakten med Internet medan röran reds ut. Alla konton spärras och medlemmarna måste visa upp sig i Q-huset för att få kontot öppnat igen.

Medan Peter Eriksson installerar om operativsystemet på de drabbade datorerna passar han på att installera Solaris 2 för första gången på Lysator, genom att SPARC-datorna uppgraderas från SunOS 4.1.3 till Solaris 2.2.

Radiolänken mellan RydNet och universitetsområdet börjar fungera. Bild från Björnkärrsgatan 4 i Ryd: K.G.E. bk4-link1 Bild på masten på taket av B-huset på universitetsområdet: A.P.A. 1-30

Juli

18/7 NannyMUD har 2776 spelare varav 329 är wizards. Enligt samma koll finns det 15147 rum.

Augusti

RydNet har nu elva anslutna användare.

Leif Stensson presenterar 'Lys-32 - planer och funderingar' i GARB augusti 1993. Man har övergett planerna på att använda Transputrar, och tittar istället i första hand på AMD:s 29000-serie.

September

Under september och oktober hålls en andra omgång av Linus Tolkes kurs i Emacs Lisp. Första gången kursen hölls var hösten 1991.

December

Föreningen Datasaabs vänner grundas.

1994

NannyMUD flyttar igen detta år, denna gång till datorn Birka (en Sun 4/280 med 32 MB RAM).

Januari

SUNET, det svenska universitetsdatornätet, uppgraderar sitt stamnät från 2 till 34 Mbps.

NEC Technologies levererar sina första CD-läsare som läser med 4-dubbel hastighet.

Februari

Första versionen av Lysators schemaserver, som presenterar scheman för utbildningarna på LiTH, startas.

Mars

Version 1.0 av Linux-kärnan släpps äntligen.

Apple Computer släpper sina första datorer baserade på PowerPC, Power Macintosh 6100/600, 7100/66 och 8100/80.

Maj

Samlingen av historisk datorutrustning som Datasaabs vänner samlat ihop doneras till Linköpings universitet. Se bilderna: A.P.A. 9-20 och A.P.A. 10-34.

Juli

Western Digital är först med att lansera en 3.5-tums EIDE-disk på 1Gbyte.

Maj

27/5 RydNet håller beta release-party på Opus håla, en studentpub i en källare i Ryd.

Juni

10/6 Den första världs-Mud-konferensen (1st World Mud Conference) hålls 10-12 juni i Linköping.

Juli

1/7 RydNet har nu 34 anslutna användare. Från och med detta datum anses nätets testperiod vara över och den ordinarie driften inledd.

29/7 Ett reportageteam från Aktuellt besöker Lysator och Q-huset för att filma och intervjua. Bland annat intervjuas Martin och Amy, som träffat varandra via MUD. Som de flesta andra journalister som gör reportage om Internet vid denna tid så är teamet också intresserat av porr och snusk på nätet. Reportaget sänds i Aktuellts 21-sändning den 8 augusti.

September

Lysiten Fredrik Hübinette implementerar språket uLPC (Micro LPC) som senare blir Pike.

1/9 RydNet invigs av Sveriges utbildningsminister Per Unckel. Bilder: A.P.A. 9-22, A.P.A. 9-32, A.P.A. 10-5, A.P.A. 10-7 och A.P.A. 10-10. Ljudupptagningar från föredrag och från invigningen finns här: Rydnet-invigning.

Oktober

11/10 Lysator får Lysistrate, en Sun 4/390 med 32 MB RAM och 1 GB disk, av Sun Microsystems.

Denna månad lyckas tappra hackers få igång en Lys-16 som hittats i gömmorna.

21/10 Första numret av Lystring skickas ut: Lystring nr 0. Lystring är ett elektroniskt medlemsblad som skickas med e-post till alla medlemmar i Lysator.

En bugg upptäcks i flyttalshanteringen på Intels Pentium-processor.

1/10 W3C, World Wide Web Consortium grundas.

10/10 Intel kommer ut med en 75MHz version av Pentium-processorn.

November

Informationsvävarna AB grundas av ett antal Lysiter.

8/11 En parallelldator av märket Parsytec GC/PP med 128 processorer (PPC 601) installeras vid NSC/IDA och invigs denna dag. Under en tid framöver är detta den teoretiskt snabbaste datorn i Sverige.

19/11 RydNet har 55 anslutna användare enligt Lystring nr 3.

December

Lysator, ISY och IFM går ihop och skaffar en gemensam dator för news, Newsy. Hon börjar sin tillvaro i B-hallen som en Sun 4/490 med 32 MB RAM, 3 GB disk och SunOS 4.1.4.

23/12 LysBandy annonserar i Lystring nr 4 efter tjejer till mixed-laget.

1995

Januari

Under månaden byter IDA ut SPARCstation 1:orna som varit studentdatorer sedan 1990 mot SPARCstation 10:or med färgskärmar.

10/1 RydNet får en Sun 4/390-server som döps till Winona. Servern ger möjlighet till fler tjänster åt RydNets 64 anslutna användare.

10/1 Förutom RydNets nya server Winona så får Lysator en mängd andra godsaker av Sun enligt rapport i Lystring nr 5: 7 svartvita monitorer, 2 färgmonitorer (varav 1 fungerande), 1 Sun 3/480 med 6x800 MB disk och 16 MB RAM, 2 Sun 3/280-moderkort, 1 3/280-låda innehållande en 3/480, 3 minneskort 8 Mb, 1 minneskort 4 MB, några ethernet-, SCSI- och SMD-kort, 1 SPARC IPC-kort med 8MB RAM, blandade kablar, några tangentbord och lite annat smått och gott.

Lysator inrättar en sponsorsida på WWW, för att tacka Sun och alla andra sponsorer.

19/1 Lysator får fem V.34-modem från AU-Systems. Med våra tre befintliga telefonliner och två nya (donerade av Telia) kan vi nu ha fem samtidiga modemanvändare.

23/1 NannyMUD tar stryk då diskarna ger upp, och den senaste backupen är tre månader gammal på grund av problem med backup-bandspelaren. För första gången ber man om donationer från spelarna. Efter ett tag har Birka nya diskar, snabbare disk-controller, och 64 MB RAM.

Februari

14/2 Datorer på RydNet får nu kommunicera direkt med andra datorer på universitetet. Tidigare nådde man bara Lysator och Ctrl-C direkt. Brandväggen mellan RydNet och omvärlden utanför Linköpings universitet blir tyvärr kvar.

25/2 Q-husets datorhall städas ordentligt, enligt rapport i Lystring nr 7. Datorerna är nere lördag förmiddag till söndag kväll. Datorer flyttas och kablar rycks loss och sätts dit.

Mars

14/3 Lysator har 515 betalande medlemmar enligt Lystring nr 7.

15/3 Ny Teknik tillkännager att Lysator har vunnit första pris i deras omröstning om Sveriges bästa WWW-tjänst.

22/3 Lysator hämtar enligt Lystring nr 8 fem donerade Silicon Graphics-arbetsstationer (PI 4/20), tillsammans med två DN 4500 och en HP 425T från SAAB Service Partner. Samtliga har färgskärmar, men inga diskar eftersom dessa var hemliga. Datorerna har tiggts av Mats Rundqvist, som också nyligen fixat sex Sun 3/50 och en Sun 386i från Telia Research.

27/3 Intel introducerar mikroprocessorn Pentium Pro. Den består av 5,5 millioner transistorer, har 32-bitarsbuss och 4 gigabytes adressrymd (64 terabytes virtuellt). Klockfrekvensen är 150-200 MHz.

Informationsvävarna AB flyttar till Skolgatan 10.

Version 1.2 av Linux-kärnan släpps.

April

8/4 De sex första RydNet-användarna på Björnkärrsgatan udda nummer ansluts. Det totala antalet anslutna är nu 84.

14/4 Lystring nr 9 låter meddela att Lysator fått nya arbetsstationer: 2 SPARCstation IPC (24 MB RAM, 200 MB disk), 3 SPARCstation IPC (16 MB RAM, 200 MB disk), 2 SPARCstation 1+ (16 MB RAM, 100 MB disk) och 1 SPARCstation 1 (16 MB RAM, 100 MB disk). Samtliga har färgrafikkort, men inga skärmar följer med. Datorerna döps till Kalle, Karin, Karolina, Katarina, Kerstin, Knut, Konstantin och Kristina.

21/4 IDA tillåter äntligen sina studenter att kommunicera direkt över Internet utan brandvägg.

Maj

1/5 I Lystring nr 10 meddelas att det har flyttats runt lite i Q-huset: Ctrl-C och fikarummet byter plats, så att Ctrl-C numera finns längst mot E++ och fikarummet närmast Lysators lokaler.

I samma Lystring meddelas att Lysator har fått en VAX 6330 med 128 MB RAM samt en IBM RS 6000. Den senare döps till Ibrahim.

18/5 I Lystring nr 11 kan den hurtige Lysiten läsa om LysLunk, Lysators joggingaktivitet på tisdagar och torsdagar. Det meddelas också att Projekt Runeberg har bildat en styrgrupp för att leda projektet.

25/5 Lysators modem flyttas till Harpenden, en Sun IPC med 12 MB RAM.

RydNet når hundra anslutna användare innan månaden är slut.

Juli

11/7 Lysator lämnar 5,1 ton datorskrot till soptippen Gärstadsverken enligt kvittot.

12/7 Den nya 34 Mbps-förbindelsen över Atlanten tas i bruk. NORDUnet, det nordiska universitetsdatornätsamarbetet, hyr 24 Mbps medan den kommersiella operatören Tele 2 använder resterande 10 Mbps.

19/7 Peter Ekberg skriver det millionte inlägget i LysKOM.

Newsy flyttar till IFM:s nya datorhall i Fysikhuset.

Informationsvävarna AB skaffar fast internetanslutning genom att samarbeta med Transpac och inhysa deras Linköpingscentral.

Augusti

Microsoft släpper Windows 95 med ett stort reklamspektakel.

30/8 Jonas S Karlsson presenterar JySKom för omvärlden. JySKom är en korsning mellan en LysKOM-klient och en WWW-server. Tack vare det kan man delta i LysKOM med hjälp av en vanlig WWW-klient.

September

IT-linjen (informationsteknik) startas denna höst. Den mest spännande nyheten är att problembaserad inlärning (PBI) används.

13/9 Det första föredraget i Lysators föredragsserie UppLYSning hålls av Per Cederqvist. Han talar om portabel källkod.

23/9 Priset för CC och annan läsk hos LysFika höjs till 6 kr/burk.

30/9 Alla datorer på RydNet byter IP-adresser, eftersom de gamla adresserna inte längre räcker till. Rydnet har nu 115 anslutna användare.

Informationsvävarna AB släpper första versionen av den fria WWW-servern Spinner.

Novell säljer rättigheterna till Unix och UnixWare till Santa Cruz Operations, SCO.

Oktober

I slutet av oktober kraschar Birkas diskar igen. Nu flyttas NannyMUD till Lysidor, en Sun 4/330 med 48 MB RAM där inga andra system körs.

November

Datasaabs FCPU som konstruerades under 1970-talet av Harold 'Bud' Lawson, används som bevis i en patentstrid mellan UMC och Intel, för att visa att en asynkron mikroprogrammerad centralenhet inte är en ny teknik.

10/11 Två VAX-datorer hämtas på Digital i Göteborg. De kommer att bli Prostetnic (ftp.lysator.liu.se) och Wowbagger.

23/11 Lysators historieprojekt, som denna tidslinje är en del av, uppstår i modern form när Kent Engström skapar den första versionen av tidslinjen och några kringliggande WWW-sidor.

23/11 RydNet har 155 anslutna användare.

27/11 På Lysators höstmöte beslutas det bland annat att Lysator ska köpa in lämplig datorrelaterad litteratur för 8192 kronor. Det beslutas också att Rydspulet ska bli ett officiellt projekt med egen budget. Morgan Nilsson utses till ansvarig.

December

1/12 De två första RydNetisterna i området Ryd F ansluts. Ännu finns ingen kontakt mellan Ryd F och omvärlden.

15/12 Lystring nr 13 rapporterar om öppnandet av RydsPulet, ett rum i studentbostadsområdet Ryd (Rydsvägen 260 längst upp) utrustat med sex arbetsstationer (SPARCstation 1 med 16 MB RAM och 19-tumsskärmar) och en laserskrivare. Pulet är anslutet till omvärlden via RydNet och tillgängligt för alla Lysatormedlemmar. Bilder från Rydspulet: K.G.E. rydspul1 K.G.E. rydspul2

Newsy uppgraderas till Solaris 2.4, DiskSuite 3.0 samt får X GB extra disk. Efter detta fungerar hon väldigt skakigt en tid.

1996

Januari

1/1 Projekt Runeberg har spurtat under sex veckor fram till årsskiftet. Anledningen är en lag som ändrar reglerna för upphovsrättsskydd, så att vissa verk som varit fria åter blir skyddade. För att utnyttja en övergångsbestämmelse har frivilliga inom Projekt Runeberg scannat in trettio nya verk, helt eller delvis.

5/1 I Lystring nr 14 kan man läsa att Lysator har fått en ny dator, Prostetnic. Det är en VAX 6520 med 192 MB RAM som kör Ultrix 4.4. Maskinen kommer att användas som FTP-server, eftersom det finns mängder av disk att koppla till den. Lysator har även fått en VAX 6420, som kommer att döpas till Wowbagger.

5/1 Sun Microsystems AB donerar en SPARCserver 1000 till Lysator, för användning som WWW-server. Servern, som döps till Hanna, är utrustad med 4 SuperSPARC 51-CPU:er, 128 MB RAM, 4 st 515 MB-diskar, 1 CDROM-drive, 1 DAT-bandstation samt totalt 4 st SCSI-kontrollers och 4 st ethernetportar. Mats Rundqvist har fixat denna donation genom ihärdigt arbete. Se Lystring nr 15.

10/1 Fjärilen, Stångåstadens och universitetes nät i området Fjärilen får fiberanslutning till omvärlden. RydNet väntar fortfarande på att få sin fiberanslutning.

12/1 RydNet för samtal med Stångåstaden angående deras och universitets kommande nätsatsning i Ryd. Med viss lättnad konstaterar vi att Stångåstaden vill ha en ordentlig teknisk lösning: TP-kabel klass 5 till lägenheterna och fiber mellan husen. Mindre glädjande är att Stångåstaden kräver stopp för utbyggnaden av RydNet i Ryd F. I Ryd E kommer RydNet att finnas kvar under en övergångsperiod, tills vi själva tröttnar på det.

19/1 En ny Newsy hämtas hos Sun kl 14:45. Maskinen är en Sun 4/690 (1 st 41CPU) med 512 MB RAM, Solaris 2.5 och DiskSuite 4.0. Efter att installationen är klar hon perfekt igen. Se Lystring nr 16.

Februari

1/2 RydNet har 180 anslutna användare enligt Lystring nr 16.

14/2 Samarbetsorganet för Linköpings studentkårer, LUST, har på styrelsemötena 6/2 och 14/2 tagit beslut om domännamn för studentorganisationer och studentbostadsnät, efter att UNIT bett dem besluta om detta. Se beslutstexten.

19/2 Lystring nr 17 rapporterar om omfattande omstuvningar i Lysators datorbestånd.

27/2 RydNet kopplas in till studentfiberringen, som bland annat har en kopplingspunkt i RydNets lokal på Björnkärrsgatan 4. Trafik till och från RydNet går nu via FDDI (100 Mbps) istället för radiolänkbrygga (512 kbps) som tidigare.

Mars

14/3 Version 0.39 av LysKOMs Emacs Lisp-klient släpps.

15/3 Lystring nr 19 rapporterar att Lysators jukebox nu klarar stereoljud i CD-kvalitet genom ett invecklat system utvecklat av Lysators hackers. Dessutom är Projekt Runebergs utgåva av 1917 års svenska Bibel klar.

19/3 Stångåstadens VD Bengt-Arne Trygg och universitetets rektor Anders Flodström skriver under ett avtal om nätutbyggnad i Ryd. Drygt 1800 studentlägenheter i område 92 (Ryd E) kommer att kopplas in i nätet som ska stå klart till den 1 november i år. Det nya nätet kommer att existera parallellt med Lysators RydNet.

20/3 UppLYSning Debatt om yttrandefrihet och ansvar i elektroniska media samlar sju debattörer från LiU och en från Östgötacorrespondenten. Ett hundratal deltagare i sal C4 lyssnar och deltar i debatten.

April

Lysator kommer på andra plats i den ideella klassen i Ny Tekniks WWW-omröstning.

Maj

Projekt Runeberg får stöd från Linköpings universitetsbibliotek, IDA och ISY samt IT-rådet. Stödet består av en deltidsanställning för en redaktör, tillgång till en lokal på biblioteket samt viss datorutrustning.

1/5 Thomas Abrahamssons fantasygalleri Lothlorien öppnas.

9/5 Lysator är värd för den första svenska presentationen av datorn BeBox och operativsystemet Be OS.

15/5 De första RydNet-användarna i området Ryd F får kontakt med omvärden när radiolänken som tidigare satt på universitetsområdet nu sitter i Ryd F. RydNet har nu totalt 217 anslutna användare.

17/5 Lystring nr 21 kan bland annat berätta att Lysator kommer att få en datorhall i FOA-huset, tack vare ekonomiskt stöd från universitetet.

20/5 Läsårets sista UppLYSning hålls av Ture Pålsson, som pratar om raytracing. Under läsåret har sammanlagt tjugofyra UppLYSningar hållits.

Juni

7/6 Lystring nr 22 meddelar att Lysator äntligen skaffat de böcker som det beslutades om på höstmötet 1995. De 8256 kronorna räckte till 25 intressanta böcker med sammanlagt 14177 sidor.

7/6 Lysator står för tredje gången som värd för NUCCC, som detta år hålls den 7-9 juni i Linköping.

23/6 Nintendo lanserar spelkonsolen Nintendo 64 i Japan.

Mot slutet av månaden flyttar Lysator alla servrar till den nya datorhallen (FOO-hallen) i FOA-huset. Se bild 1, bild 2, bild 3, bild 4, bild 5, bild 6, bild 7 och bild 8.

Informationsvävarna AB inför fri Coca-cola för de anställda.

Version 2.0 av Linux-kärnan släpps.

Juli

25/7 Lars Willför skriver det 1500000:e inlägget i LysKOM.

September

Informationsvävarnas WWW-server byter namn från Spinner till Roxen, i samband med introduktionen av den kommersiella produkten. Dessutom byter man namn på språket uLPC till Pike. Lysiterna hubba, grubba, cardeci, mast och marcus var med och hjälpte till med att utveckla språket för informationvävarna.

11/9 Andra säsongen av Lysators föredragsserie UppLYSning börjar.

Oktober

1/10 Lysators FDDI-nät (100 Mbps) mellan FOO-hallen och Q-huset tas i drift när vår Cisco Catalyst levereras.

5/10 Seymour Cray avlider i en ålder av 71 år. Seymour Cray är känd för tidig användning av transistorer i datorer och för Cray-superdatorerna.

16/10 Lysator får besked från Akademiska Hus om att hyreskontraktet för Q-huset (där Lysator, Ctrl-C och Admittansen bor) sägs upp från och med 30 juni 1997.

November

1/11 Toshiba lanserar DVD-skivan i Japan fredag 1 november.

5/11 SUBnet, Stångåstadens och universitets datornät i Ryd, invigs. Nätet består av nästan 1900 uttag, 120 km TP-kabel, 3.5 km fiberkabel, 2 switchar och 86 hubbar. Redan vid invigningen har man 250 anslutna.

8/11 I samband med att SUBnet får riktiga IP-adresser utan brandvägg, så får RydNet också det.

28/11 FOO-hallen, Lysators datorhall i FOA-huset, invigs av prorektor Ulf Henriksson. Efter en visning av datorhallen och Q-huset för gästerna avslutas kvällen med en bankett på Herrgår'n.

1997

Miguel de Icaza startar projektet GNOME.

Januari

9/1 Lysator får ett brev från en advokat som representerar Playboy Enterprices, Inc. Anledningen är att en medlem lagt upp Playboy-bilder på sin privata WWW-sida.

Februari

En ny sagoserver, omskriven från grunden, begår premiär på adressen automaton@lysator.liu.se. Den nya servern genererar samma sorts svenska sagor och dikter som gamla servern, men har även en engelsk reportoar: dikter och akademiska ekonomi-uppsatser.

7/2 Ericsson Saab Avionics donerar en IBM RS/6000-950 som döps till hal. Innan datorn kommer till Lysator har den bland annat använts för att räkna hållfasthet på saker till JAS 39 Gripen. Som vanligt när försvarsindustrin donerar datorer så medföljer inga diskar.

22/2 Lysator tvingas på grund av byggarbeten i FOO-hallen att stänga av nästan alla datorer under två veckor från och med detta datum.

27/2 Spelet Stellar Crisis Mk II, skrivet enbart av Lysiter, ser dagens ljus.

Mars

1/3 Nintendo lanserar spelkonsolen Nintendo 64 i Europa.

April

1/4 Leif Stenssons sagoserver utnyttjas i Projekt Runebergs aprilskämt.

Elaka crackinganfall på LiU-nätet gör att Lysator inför en strängare säkerhetspolicy och stänger möjligheten att logga in utifrån med protokoll som sänder lösenord i klartext.

Juni

Den gamla filstrukturen på lysators unix-system kastas raskt ut genom fönstret och ersätts i ett slag och under stor förvirring med LLL: New World Order.

T-shirt med texten

7/6 Lysator ordnar grillfest utanför Q.

Augusti

13/8 Lysator och Ctrl-C håller ett gemensamt styrelsemöte där det beslutas att föreningarna ska verka för ett samgående.

31/8 Desillusionerad av ett misslyckat försök att få igång modules (se http://www.modules.org) på en av Lysators datorer startar Per Cederqvist cmod-projektet.

31/8 Andreas Hedin släpar hem en hel bunt halvgamla vaxar från Telia Research. Lysator vill inte ha dem, men det vill Ctrl-c, så de får dem.

September

4/9 Några lysiter åker på hämtresa till stockholm. På NADA får vi bland annat två Sun 4/490. Ericsson ger oss en massa mumsiga färgskärmar, och slutligen hälsas Sun på. De passar på att donera en klump arbetsstationer och skärmar som gör att vi i ett slag kan uppgradera alla sun-arbetsstationer i Q.

10/9 Tredje säsongen av Lysators föredragsserie UppLYSning börjar. Kvällens UppLYSNING är den fyrtiofemte som ordnas.

16/9 Version 0.45 av LysKOMs Emacs Lisp-klient släpps.

November

6/11 JySKom är tillbaka efter en stunds icke-existens. Jonas S Karlsson har hackat så att den fungerar med Perl5.

28/11 JySKom kan nu nås på addressen http://JySKom.lysator.liu.se/

December

16/12 Avtal skrivs mellan Ctrl-C och Lysator om att Ctrl-C ska flytta sina datorer från datorhallen i Q till FOO-hallen.

29/12 Ctrl-C flyttar ut ur datorhallen i Q och flyttar in på lånad plats i FOO-hallen. Någon vecka senare rensas den mesta bråten ut ur Q-datorhallen i hopp om att den ska kunna inredas till PUL.

1998

Januari

18/1 Strax efter nyår får ceder för sig att portera cmod till en Riktigt Gammal Dator, så han bär upp Ingrid ur Pul 17 till Q-huset. Efter diverse byten och transplantationer bland annat från en annan ABC 1600 donerad av Jan Danielsson kommer Ingrid igång denna dag.

Februari

16/2 Version 1.0 av cmod (en modules-klon skriven i C av Per Cederqvist släpps. Bland de supportade operativsystemen märks särskilt ABCenix 5.18.

Mars

27 - 29 mars firade Lysator 25-årsjubileum med en massa aktiviteter.

Juli

Version 1.0 av skrivbordsmiljön KDE släpps.

1999

Januari

4/1 Intel släpper två Celeronprocessorer med klockfrekvenserna 366MHz respektive 400MHz.

11/1 Intel meddelar att nästa generation Pentiumprocessorer kommer att heta Pentium III. Samtidigt med Pentium III släpper de Xeon-processorn.

25/1 Version 2.2 av Linux-kärnan släpps.

Februari

Linux- och BSD-användare går tillsammans i Windows Refund Day till Microsoft och begär att få tillbaka pengarna för oanvända Windowslicenser som bundlats med datorer som de köpt.

September

1/9 1 september lades RydNet ner med en gravölsfest med sittning på Ryds Herrgård. Efter sittningen gick en liten patrull upp till nätverkscentrum på Björnkärrsgatan 4 och kopplade bort RydNets fiberanslutning till universitetet.

Oktober

Intel lanserar de första Pentium III-processorerna som klockas i 700MHz och uppåt.

5/10 Apple Computer börjar sälja de nya Imac-datorerna.

13/10 Version 0.45.2 av LysKOMs Emacs Lisp-klient släpps.

22/10 Apple Computer lanserar Mac OS 9.

November

Sourceforge startar. Lanseringen sker dock först i Januari 2000.

5/11 I antitrusträttegången mot Microsoft tillkännager distriktsdomare Thomas Penfield Jackson sitt beslut att Microsoft är ett monopol.

2000

Januari

19/1 Transmeta avslöjar efter fyra års hemlighetsmakeri processorn Crusoe.

22/1 Lysator avvecklar Rydspulet lördag 22 Januari.

Februari

17/2 Microsoft börjar sälja Windows 2000.

Mars

4/3 Sony lanserar spelkonsolen Playstation 2 i Japan.

6/3 AMD släpper en 1GHz Athlon.

8/3 Intel släpper en 1GHz Pentium III.

April

Andrew Tanenbaum släpper Minix under BSD-licensen.

Maj

18/5 Då föregående inspektor, Tord-Jöran Hallberg, har gått i pension väljer vårmötet Robert Forchheimer, ISY, till ny inspektor.

Juni

7/6 Distriktsdomaren Thomas Penfield Jackson beordrar, i antitrusträttegången, att Microsoft ska delas upp i två delar, en del för operativsystem och en del för applikationer.

September

2/9 Version 0.46 av LysKOMs Emacs Lisp-klient släpps.

13/9 Vid Apple Expo i Paris släpper Apple en betaversion av Mac OS X.

Oktober

IFM lånar ut en Cray Y/MP-EL till Lysator. Datorn får namnet Nobel.

November

20/11 Intel släpper Pentium 4 som klockas i 1.4GHz och 1.5 GHz.

24/11 Sony lanserar spelkonsolen Playstation 2 i Europa.

2001

Januari

4/1 Version 2.4 av Linux-kärnan släpps.

6/1 Lysator får besked från akademiska hus om att Q-huset ska bort och vara utrymt före den 1/1 2002.

Maj

1/5 1 Maj köper Lysator in datorn Lenin som ska agera ny webbserver. Den inköpta datorn blev en Dual 850 Mhz Pentium III med 1 GB minne körandes Solaris 8.

21/5 Apple Computer börjar sälja nya datorer med Mac OS X.

September

14/9 Nintendo lanserar spelkonsolen GameCube i Japan.

Oktober

1/10 Sajten susning.nu Lanseras av Lars Aronsson.

25/10 Microsoft lanserar Windows XP.

November

15/11 Microsoft lanserar sin spelkonsol Xbox i USA. Senare i mars 2002 lanseras den i Europa.

2002

Januari

PELAB tog över ansvaret för underhållningen av lysitgrundade språket Pike. (månad i datum är osäker)

Mars

Microsoft lanserar spelkonsolen Xbox i Europa.

September

8/9 Version 0.47 av LysKOMs Emacs Lisp-klient släpps.

Oktober

10/10 Lysators höstmöte tog beslut om att namnet på den nya lokalen ska vara ~ (tilde). Jonas Olsson berättade att lokalen står färdig, så när som på soffan och soffbordet, samt att en slutbesiktning. Hederstiteln Lysatorhjälte instiftades på höstmötet. Styrelsen informerade om att Q-huset inte längre existerar.

18/10 Styrelsen beslutade på styrelsemötet att låta lokalgruppen köpa in en förstärkare och högtalare för en summa av högst 6500 kr till ~ (tilde).

23/10 Version 0.47.1 av LysKOMs Emacs Lisp-klient släpps.

2003

April

8/4 Inlägg nr 10000000 skrivs i LysKOM.

Maj

18/5 Zita Mol ordnar LysKOM-fest i Rydsskogen med lekar och grillning.

Juni

NSC sjösätter Monolith, deras nya superdator. Monolith är ett kluster bestående av 200 maskiner med totalt 400 Xeon-kärnor som arbetar i 2,2 GHz. Juniutgåvan av TOP500 rankar Monolith på plats 61. Rmax respektive Rpeak för detta prestandamonster är 960,40 GFlops och 1 760,00 GFlops.

29/6 Projekt Runeberg kommit upp i 100.000 faksimilsidor. Projektet grundades 1992 men det var först 1998 som vi började lägga upp digitala faksimilutgåvor på allvar.

November

27/11 Lysator har fått en bandrobot av en modell som är större än den nuvarande.

December

17/12 Version 2.6 av Linux-kärnan släpps.

2004

Februari

1/2 På grund av diskhaveri på datorn Lenin flyttas webbservern till datorn Sherman.

Oktober

Lysator får Ultra-10:or och ersätter de gamla Ultra-30 som finns i ~.

2005

Januari

23/1 Version 0.48 av LysKOMs Emacs Lisp-klient släpps.

Mars

29/3 Lysator fyller 32 år. Detta firas med en fest i maj 2005.

Maj

12/5 Lysator råkar ut för intrång. Alla användarkonton stängs, datorer rensas och ominstalleras. Alla användare tvingas byta lösenord när deras konton öppnas igen.

21/5 Lysator firar sitt 32-årsjubileum med föredrag och därefter en sittning på Nationernas hus. Firandet börjar kl kl 12 med att Kjell Ståhlbom, Robert Forchheimer och Micheal Pääbo berättar om föreningens tidigaste år och om datorn Lys-16. Eftermiddagen fortsätter med ett nedslag i senare Lysator-historia med hjälp av Magnus Redin, Per Cederqvist och Kjell Enblom som bland annat berättar om LysKOM och om RydNet. Matthias Kalle Dalheimer fortsätter med att hålla ett föredrag om skrivbordssystemet KDE. Dagen avslutas med sittning på NH, Nationernas hus, kl 18.

November

4/11 FreeBSD 6.0 släpps.

December

2/12 Microsoft lanserar spelkonsolen Xbox 360 i Europa.

23/12 NetBSD 3.0 släpps.

2006

Januari

10/1 Apple överger PowerPC och lanserar Intelbaserade datorer.

Maj

Hårddiskarna på Lysators webbserver börjar krångla och gör att webbservern inte vill boota.

Juli

Julinumret av Garb 2006 kommer ut.

Augusti

20/8 Då kylan i datorhallen inte räcker till för att köra vår Cray J90, Curie, skänks denna till Datorföreningen DF i Lund.

September

10/9 Lysators rötter kopplar om nätstrukturen i Foo-hallen.

29/9 Då lysators webbserver har fungerat mindre bra en tid beslutar ett gäng sig för att ta tag i det hela och samtidigt bygga om webbsidorna. Helgen 29/9-1/10 används för ändamålet. Efter helgen är webbsidorna uppfräschade och webbservern ändrad till att bestå av en frontända och två bakändar, Apache och Roxen.

November

1/11 OpenBSD 4.0 släpps.

11/11 Sony lanserar spelkonsolen Playstation 3 i Japan.

2007

Januari

17/1 Adobe släpper version 9 av Flashplayer till Linux.

Mars

23/3 Sony lanserar spelkonsolen Playstation 3 i Sverige.

Juni

29/6 The Free Software Foundation, (FSF), lanserar GNU General Public License (GNU GPL) version 3.

September

AMD lanserar Opteron-processorer med 4 kärnor.

Datorspelet Halo 3 släpps.

Oktober

17/10 Neolith, ersättaren till Monolith invigs. Den nya superdatorn har rank 23 i novemberutgåvan av TOP500 och har en Rmax på 44,5 TFlopos och en Rpeak på 59,6 TFlops. Den fyra år gamla superdatorn överträffas med en faktor 46 i Rmax.

2008

Mars

29/3 Lysator firar sitt 35-årsjubileum.

April

19/4 C-sektionen, Datavetarsektionen i Linköping, firar 25-årsjubileum.

29/4 Hans Reiser, huvudutvecklaren av filsystemet Reiserfs, döms till 25 års fängelse för mord på sin fru.

2009

April

17/4 Thepiratebay-domen faller. Fredrik Neij, Gottfrid Svartholm Warg, Peter Sunde och Carl Lundström döms till ett års fängelse och det sammanlagda skadeståndet landar på ca 30 miljoner kr.

24/4 Lysatorprojektet inbyggda hack startas. Det är ett projekt som har som syfte att labba med inbyggda system med Linux och ge medlemmarna möjlighet att lära sig mer om inbyggda system.

Oktober

22/10 Microsoft släpper Windows 7 till slutkunder. Windows 7 var dock färdig redan 22 juli.

2010

Januari

EU ger grönt ljus för Oracle att köpa Sun Microsystems.

2011

September

Projekt Gutenbergs grundare Michael S. Hart (1947-2011) avlider.

Oktober

5/10 Steven Paul

September

1/9 Kandidatutbildningen i Datavetenskap upphör i samband med att LiU utlyser en ny civilingenjörsutbildning(U, Mjukvaruteknik) med liknande programplan och antagning 2013. C-arna antagna 2011 blir den sista kullen C:are.

Oktober

12/10 Dennis MacAlistair Ritchie, mannen som skapade programspråket C och en av männen bakom Unix avlider.

December

22/12 Jacob Goldman, grundaren av XEROX PARC dör. Företaget var det första som implementarde ett grafiskt gränssnitt som utnyttjade musen. Datorn var en Xenox Alto.

2012

C-sektionen(bestående av IP och C) slukas upp av d-sektionen (datateknologsektionen).

Februari

29/2 Den första versionen av mikroprocessorn och enchipsdatorn Raspberry Pi (pajen) släpps. Vid lansering var pajen kapabel till att spela fullHD video. P.g.a. en oväntad stor efterfrågan blev leveranserna till många kunder försenade.

September

14/9 Lysator organiserar och håller i NUCC-konferensen. NUCC var en organisation som bestod av flera nordiska akademiska datorföreningar. Bland annat arrangerade de en konferens en gång om året där medlemmar från datorföreningarna samlades. En hel del NUCC-tröjor blev över från denna konferens, år 2016-2018 distribuerades dessa tröjor till lysiter som ville ha. Det hände rätt ofta att några lysiter hade en nucc-tröja på sig trots att de aldrig har närvarat på konferensen.

November

10/11 Fas II av Triolith tas i drift. I sin nuvarande skepnad består Triolith av 1200 noder efter att det expanderats från de 240 noder som blev tillgängliga för använder i juni. Triolith rankas på plats 83 i TOP500 med en Rmax på 303,7 TFlops och en Rpeak på 336,8 TFlops. Jämfört med det fem år gamla Neolith klustret har Rmax ökat en faktor ~7.

27/11 Inlägg nummer 20'000'000 skrivs i LysKOM.

2013

Augusti

Första kullen U:are börjar (den nya civilingenjörsutbildningen mjukvaruteknik)

September

1/9 Anders Haraldsson går i pension och slutar hålla i nybörjarkursen i programmering för d:are, istället tar Peter Dahlenius över och man går över från språket LISP till Python med kurskoden TDDD73.

2014

Lokalen ~ möbleras om till en mer öppen plan, stationerna blir mindre avskärmade.

2015

Maj

19/5 LIU håller i jubileumskonferens, D-programmet fyller 40 år. Några månader senare avlider Tord Jöran Hallberg, en av deltagarna som införde sveriges första civilingenjörsutbildning i datateknik.

November

En mindre variant av pajen, Raspberry Pi Zero släpps och blir oerhört populär.

2016

Juli

28/7 Lysiten cardeci (Per Hedbor) avlider. Han var med och grundade sveriges första webserver, han utvecklade språket pike tillsammans med några lysiter. Hedbors släktingar donerade 2 av hans datorer till lysator. Datorn guts som körs i tilde och datorn lain.

2017

Januari

19/1 Hemdiskservern utätts för dataintrång, inkräktaren installerar en kryptovalutominer.

Februari

7/2 Lysator får ny hemdisk med mer lagringsutrymme.

Augusti

Huset origo rivs och gör rum för den nya byggnaden Studenthus valla på sju våningar.

2018

Januari

15/1 Intel går ut med att deras processorer är utsatta för säkerhetshålen meltdown och spectre, även ARM är drabbad av spectre. Dessa patchades som medförde en prestandaminskning på 30%. Molntjänster blev särskilt drabbade av dessa säkerhetshål.

Maj

25/5 Personuppgiftslagen ersätts med den nya EU-lagen GDPR.

31/5 ~ möbleras om, man flyttar kassörshyllan från nödutgången och placerar jämte fönstret, dessutom roteras ett skrivbord så att två stationer blir avskärmade.

Juli

28/7 Hx och octol implementerar det nya filsystemet ceph för hemdisk.

Augusti

21/8 Simon Lindblad blir den första U:aren som tar examen.

2019

Januari

2/1 Tetralith, det nya flaggskeppssystemet för NSC blir tillgängligt för användare i sin Fas II form. Novemberutgåvan av TOP500 rankar Tetralith med en Rmax om 1 005,5 TFlops och en Rpeak om 1 634,3 TFlops på plats 423.

Februari

23/2 För första gången i mannaminne får historieprojektet ett välbehövlig ansiktslyft.

April

1/4 I frustration över universitetets bristfälliga infrastruktur lanserar Lysator sin egen version av studieinfo, där studenter kan finna information om kurser och program.

Augusti

30/8 Det nya studenthuset på campus Valla invigs. Som en del av invigningen håller Lysator ett kort föredrag om deras historia och verksamhet.

2020

November

10/11 Apple lanserar M1, det första ARM chippet producerat för storskaligt kommersiellt bruk i persondatorer. Många tech-jättar skiftar bort från den gamla x86an och har planer på att själva använda CPUs med ARM arkitektur.

Timeline